Vilken helg

Denna helgen må ju ligga ganska högt på listan över ”helger-vi-helst-skulle-vilja-stryka”. Började ju fint med att William spytt ner hela sängen i fredags och fortsatte med att Martin blev totalmagsjuk igår och T (som vi är stödfamilj åt) inatt. Utan att gå in alltför mycket på detaljer så luktar hela huset skit och spyor och har behövt totalsaneras idag. Madrasser, lakan, täcken och kuddar har slängts och golv skrubbats. Huvva. Den enda som klarat sig (hittills) är jag men det kan ju inte hjälpas att man känner sig illamående bara att befinna sig uppe i eländet. Får väl se när jag också åker på det… Kul är det ju iallafall inte för någon.

Stackars T åkte hem tidigt i morse och vi hoppas han kryar på sig snart. M har börjat må lite bättre men är förstås väldigt tagen. William är väldigt pigg och glad, vi är dock inte säkra på att han är helt stabil i magen än. Blir hemmadag åtminstone imorgon iallafall.

Har varit ute en hel del med William idag, vilket har varit skönt i det fina vädret (samt för att slippa stanken inne), medan huset har vädrats. Gjorde en utryckning till kaxås också för att fylla på med lite magvänlig mat och dricka till Martin. Passade på att ta lite bilder på snöläget på vägen dit o hem.

image

Övre Önet

image

Övre önet

image

Kaxås

image

Kaxås

image

Hålltjärn

image

Oxböle

Fler vårtecken

Tranorna har kommit till offerdal. Allt fler björnar vaknat till liv. Hästarna fäller nåt fruktansvärt. Rabatten på södersidan är full av små söta gula blommor och påskliljorna är på god väg upp. Storspoven har synts. Man kan skönja barmark i hästhagen, i sydsluttningen upp mot skogen, allra närmast skogsbrynet. Fullt med tjädrar på grusvägarna. Blött och lerigt överallt. Klockan är nu halv nio och det är fortfarande helt ljust. Forsar i dikena. Vårfåglarna sjunger sig hesa.

Känns skönt! Har varit en fin vinter, men årstidsväxlingarna är härliga och oftast välkomna.

Brand

Dåliga nyheter sen sist – 3 maj brann skolbyggnaden på Hön ner till grunden! Den goda nyheten är att ingen skadades och att elden – framför allt tack vare Gunnars snabba insats – förhindrades att spridas till övriga byggnader.
Orsaken till branden är okänd; förmodligen har en fimp slängts i dasset och sedan tagit sig i papper och torv, men det lär vi aldrig säkert få veta.
Vid sådana tillfällen blir man i alla fall tacksam att vi dels har en brandman som granne och dels att det finns en brandkår i Rönnöfors som snabbt var på plats. Även brandkåren i Änge gjorde en god insats, men frågan är om inte ladan också hade brunnit om inte Rönnöfors kommit så tidigt som de gjorde – det var bra nära! De tjocka timmerväggarna var så heta – till och med på insidan av ladan – att man knappt kunde hålla handen på dem!
Jenni var först på plats, efter en påknackning av hyresgästerna, och efter att ha larmat 112 och sedan farit upp på Hön med brandsläckaren så insåg hon snabbt att det inte fanns något att göra – lågorna stod redan högt genom väggar och tak. Jenni ringde Gunnar omedelbart efter att ha larmat, och han var på plats bara någon minut senare, och tillsammans med hyresgästerna började vi kasta snö (tack och lov fanns det snö kvar på gården!) på ladan och på gräset mellan skolbyggnaden och ladan.

Varmt blev det...

Vinden låg turligt nog på rätt håll, så det var aldrig någon direkt fara för boningshuset. Gräset var dock väldigt torrt, och det började flera gånger brinna i gräset runtom på ägorna, upp till mer än hundra meter från den ursprungliga branden!

Elden börjar avta
Efter att brandkåren gjort sitt så fick vi besked om att ”vakta” ladan och området mot fler bränder varannan timme under ett dygn, och tur var nog det. Flera gånger under natten fick vi släcka mindre gräsbränder och skyffla snö på glöden på åtskilliga ställen. Även nu, 2 dygn senare, ryker det till och från på olika ställen.
Har nog sällan hänt så mycket i Oxböle tidigare! ÖP var ute filmade till och med en snutt: http://op.se/krokom/1.2000303-gamla-skolan-brann-ner
Vi filmade också lite med mobilen, och fotade en del – när brandkåren väl var på plats var det liksom inte så mycket mer att göra…

Konstig känsla utan skolan!

Det blev inte mycket kvar...
Inom några veckor skickar försäkringsbolaget ut något företag till att städa upp och sanera efter branden, och det är vi bara glada att vi slipper. Prio ett blir att skaffa ett utedass, och sen får vi väl ta ställning till huruvida det blir återuppbyggnad eller ej. Huvudsaken är som sagt att boningshuset är ok och att vi får dit ett nytt dass, sen fungerar det ju lika bra som förr för uthyrning.
Branden överskuggar förstås det mesta som har hänt den senaste tiden och så här på rak arm kommer vi inte på så mycket annat som vi har hittat på sen sist.

Våren är på god väg och snart är här snöfritt även i Oxböle! Djurlivet har fått lite fart igen och här är gott om rådjur, tranorna har flyttat tillbaka hit och härom natten såg Jenni ett lodjur för tredje gången! Vi har även fotat lite fåglar; bland annat fjällvråk och blå kärrhök, har vi fått lära oss på efterhand.

Blå kärrhök

Fjällvråk

Järpe
Dagarna blir längre och nätterna allt kortare, och det dröjer nu inte länge tills det är ljust dygnet runt.
Martin och Pontus har installerat en värmepump uppe på Hön, så nu går där att bo i princip hela året, eventuellt med lite stöttning av element och vedspis när det är som allra kallast. Nu håller de på med ventilationen här hemma och vi ser verkligen fram emot lite bättre inomhusluft efter obefintlig ventilation!
Inom närmsta framtid hägrar Trondheim för oss båda och eventuellt utbildning i Ljungby för Martin.

Rådjur på besök
Hundarna mår ganska bra; Maja har återhämtat sig bra efter dubbelsidig öroninflammation och är nu sitt vanliga jag. Hästarna mår också bra och hittar en hel del att plocka med nu när den mesta snön är borta. Väntar på några boots som vi ska testa på hästarna och sen blir det lite skogsturer igen. Röding ska dessutom få göra en insats med att ta hem lite pinnar från skogen med sin vagn.

 

Natt över Oxböle