Bilder från Dalarna i juli

Tömde nyss kameran på bilder och hittade en del bilder från Dalarna i juli som jag fortfarande inte fört över till datorn. Vet att jag lade upp några bilder när vi kom hem därifrån, de som var tagna med mobilen, så en del av dessa bilder känner ni kanske redan igen. Men här kommer alltså ytterligare ett urval, bättre sent än aldrig.

DSC_1083 DSC_0338 DSC_0341 DSC_1085  DSC_0347 DSC_1090 DSC_0353 DSC_0354 DSC_0355  DSC_0357 DSC_0358  DSC_0361   DSC_0379 DSC_0383  DSC_0386 DSC_0387 DSC_0388 DSC_0389DSC_0364 DSC_0395 DSC_0396 DSC_1092 DSC_1093 DSC_1099 DSC_1102 DSC_1103 DSC_1112 DSC_1113 DSC_1114 DSC_1119 DSC_1120 DSC_1121 DSC_1125 DSC_1126 DSC_1128 DSC_1129 DSC_0399 DSC_0400 DSC_0401  DSC_0404  DSC_1134 DSC_1136 DSC_1138 DSC_1139 DSC_1141 DSC_1143 DSC_1147

Så tragiskt

Så har nästan en halv vecka åter gått. Martin kom hem i em – tidigare än väntat, vilket ju var positivt – efter att ha varit i dalarna på en installation.
Jag, William och magnum har alltså varit själva och även om det förstås varit tomt utan älsklingen/husse/pappa så har det gått bra. William har varit på ett strålande humör och dessutom sovit ganska bra förutom lite hosta och en blöt säng i natt, men när han fick komma ner i resesängen i vårt sovrum så somnade han om och sov sedan ganska bra.

Fick tragiska nyheter i måndags morse, som givetvis ständigt finns i bakhuvudet. Martins syster är ju sedan flera år gift med en irländare, och även vi har ju haft en del kontakt med hans familj under årens lopp. Vi var ju över till Irland för några år sen och bodde då hos hans föräldrar och träffade även syskonen och deras familjer. Hela irländska klanen har dessutom varit över i Sverige flera gånger och nu senast var ju föräldrarna med på Williams dop i somras. Otroligt trevliga, hela familjen.
För ett par dagar sen fick vi beskedet att ena systern hastigt och väldigt oväntat dött, bara så där. Osäker på exakt hur gammal hon var, men vi tror att hon måste varit närmare trettio än fyrtio. Lämnar förutom maken även fyra små barn efter sig, den äldsta kan väl vara i tolvårsåldern kanske, ungefär samma ålder som jag var när jag förlorade min pappa.
Fruktansvärt tragiskt, och vilken chock för alla. Martins syster med familj liksom Martins föräldrar är nu på Irland för att deltaga på begravningen. Så sorgligt.

Idag har vi invigt Williams nya sandlåda, vilket inte oväntat var en succé. Blev ren förtvivlan när det var dags att gå in och göra kväll, men den finns ju kvar igen imorgon.
William fick åka med pappa ner och hämta grus till den, vilket naturligtvis var roligt!

image

image

image

Dalarna

Så har halva året gått…

Vi har redan hunnit med en hel del denna månaden. Offerdalsveckan pågår för fullt, och det är aktivitet i varje krok. Anders och Anne-Lisbeth kom på besök igen den 2 Juli. Eftersom vi båda jobbade så roade de sig själva under dagtid, och besökte ett flertal loppisar. På torsdagskvällen åkte vi till hällristningarna i Gärde för att se teater, ”Gudars Skymning”. Otroligt bra! Duktiga skådespelare och fantastiska omgivningar, och dessutom tur med vädret!

Teater i Gärde - Gudars Skymning

Sommarskolan avslutades på fredagen, och bortsett från lite pappersarbete för att sammanfatta veckorna så är Jenni nu arbetssökande.

På lördagsmorgonen bar det av mot Dalarna. Vi tog inte precis närmsta vägen, utan tog fäbodsvägen från Persåsen till Börtnan, och åkte sedan över Ljungdalen och Flatruet, vidare genom Funäsdalen.

Rast vid Ljungdalens Gammelgård

Vi hade bokat en stuga på Siljansbadets camping, och stannade där i tre nätter. På söndagen besökte vi springkällan utanför Rättvik, och åkte sedan till Nusnäs för att titta på dalahästtillverkningen. Vi hade varit där tidigare, men inte Anders och Anne-Lisbeth. Vi hittade även ett antal loppisar som vi besökte i jakt på fynd. Det blev inte så mycket handlat, men vi hittade i alla fall en gammal ljuslykta och ett skrin.

En och annan loppis hann vi med

Kyrkrodd i Rättvik

På söndagen tittade vi först på kyrkbåtsrodden till Rättviks kyrka, varefter vi åkte till Orsa Grönklitt och Björnparken (som inte bara är en björnpark, utan innehåller dessutom både tiger, varg, räv och järv). Tyvärr blev vi besvikna, eller rättare sagt illa till mods. Det var absolut inget fel på djurparken i sig, men faktum kvarstår att det är en onaturlig miljö för djuren, och många av björnarna var stressade och gick fram och tillbaka längs med stängslen, eller stod och vävde precis som en oaktiverad häst kan göra. Järven verkade också stressad, och sprang samma runda om och om igen. Däremot var det väldigt trevligt att se björnungarna, som verkade ganska nöjda med tillvaron. Vi vet inte om de vuxna djuren är födda på djurpark eller infångade – man kan ju tänka sig att ett djur som fötts i frihet har betydligt svårare att anpassa sig till miljön än ungarna som inte vet något annat.

Björnunge i Orsa Björnpark

På kvällen var det dags för veckans höjdpunkt och anledningen till att vi var i Dalarna över huvudtaget – Rhapsody in Rock i Dalhalla. Otroligt skickliga artister i en otrolig miljö – rekommenderas varmt! Denna kvällen uppträdde bland annat (förutom Robert Wells då naturligtvis) Charlotte Perrelli, Sofia Källgren, Lagaylia, Vocalettes, Pablo Cepeda, Linda Lampenius, Peter Johansson och Lennie Norman.

Dalhalla

Rhapsody in Rock, Dalhalla

Robert Wells, Lagaylia och Charlotte Perrelli i Rhapsody in Rock

På tisdagen tog Anders och Anne-Lisbeth tåget till Skåne, medan vi körde hemåt. Några stopp blev det, för loppis och mat/fika, men annars var det en ganska lugn dag. Tack Nisse och Margit för hästpassning!