Jaktvecka

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

Älgjakt. Här upp finns det folk som verkligen lever enbart för jakten och delar in tideräkningen i före och efter jakten.  Lite jakttokig är väl inte jag, men jag tycker det är roligt och har sett fram emot det.
Vi började i söndags och jagar hela denna veckan för att sen som vanligt köra helger framöver. I söndags hann jag bara sitta på pass i nån timme innan jag blev inkallad till eftersök. Två st eftersök blev det den dagen, till magnums stora glädje. Vi hittade tyvärr ingen älg (tror att den första var en bom medan den andra fortsatte så långt att vi till sist var tvungna att släppa den) men jäklar vad duktig han var! Riktigt roligt att se honom arbeta i skarpa lägen, men skulle verkligen vilja att det ligger en älg där åt honom i slutändan. Men men, det kommer förhoppningsvis! Har varit ute ett par dagar till efter dess, och hittills har vi fått en liten oxe och en kalv. En hel del älgobs dock, vilket gör att man håller modet uppe inför vidare jaktlycka. Vilodag idag, på’t igen imorgon. Var väldigt nöjd med vilodag idag då jag åkt på halsont, huvudvärk och feber igen – känns som vi bara bollar de förbaskade bacillerna mellan oss och inte blir av med dem.

Martin är alltså hemma med barnen och det är de väldigt nöjda med verkar det som. William har dagis som vanligt och idag var de på en utflykt helt i hans (och min också för den delen) smak – de for till ett av de lokala jaktlagens älgslakteri och tillbringade dagen där och i den närliggande skogen. Jättekul, tyckte alla barnen! Har tänkt ta med William även till vårt slakteri vid tillfälle – hög tid att han får lära sig varifrån köttet kommer!

Hade turen idag att få en massa fisk (sik) från en av gubbarna i jaktlaget – härligt! Började med att rensa alla fiskarna när William kom hem från dagis och självklart fick han ”hjälpa till”. Kul hade han i allafall, och sen blev det badkaret för honom och tvättmaskinen för kläderna :-).

Dagen har varit väldigt lugn. Med William på dagis har jag och Mario myst hela dagen och medvetet gjort i princip ingenting. Han är lite hostig och väldigt nöjd med att mest bara mysa i famnen och jag behövde ta igen lite förlorad sömn och försöka krya på mig. Har iallafall bytt liggvagnsinsatsen mot sittdelen, och även om vi inte hunnit prova det så mycket mer än till en liten tupplur så tror jag Mario ska gilla det. Ser ju inte så mycket från liggkorgen och sittvagnen erbjuder ju helt andra möjligheter på den fronten, vilket han säkert kommer att uppskatta. Har ju redan bytt på syskonvagnen och han älskar ju att få vara med så mycket mer när han nu ser vad som händer runtomkring honom på ett helt annat sätt.

Nu är det idol!

Årstidsskiftningar

Även om man ganska ofta kan gnälla över den varma/regniga/torra sommaren, den blöta/kalla/slaskiga vintern eller vad det nu må vara så tycker jag ändå det är ganska skönt med våra svenska årstider. Även om de flesta har en favoritårstid så undrar jag om man verkligen uppskattat den på samma sätt om vi alltid hade just den årstiden. Själv tycker jag att varje årstid har sina för- och nackdelar och sin tjusning och att man oftast är ganska nöjd att gå vidare till nästa årstid efter ett tag.
Sommaren vi nu lämnar bakom oss har på många sätt varit en riktigt härlig sommar. Som jag tidigare skrivit om har jag verkligen njutit av denna sommaren på ett sätt som det var länge sen jag gjorde. Vi har varit ute i princip hela tiden, oavsett väder, och barnen har fått full uppmärksamhet vilket har gjort att jag kunnat lägga alla andra måsten åt sidan och verkligen vara ledig.

Men hur härlig sommaren än har varit så känns det ändå som man nu ser fram emot det som komma skall. Nu är det höstens tid, och träden har redan skiftat färg och tappat en del löv. Rönnbären är röda, luften så där underbart klar och på morgonen ligger daggen tät och alla fuktiga spindelnät som vävts under natten riktigt lyser upp i morgonsolen.

Frysen är laddad med blåbär, jordgubbar, hallon, blåbär och vinbär, och på söndag är det dags för årets första jaktdag. Det känns väldigt bra att själv vara delaktig i att fylla frysen med älgkött fakgtskt! Jag vet att det finns många som har synpunkter på jakt och jägare, men så länge man tillhör skaran som kör huvudet i sanden och går ner på Ica eller coop eller var man nu handlar och köper kött som importerats från Brasilien eller – kanske ännu värre- kött från djur som levande transporterats genom hela Europa för att någon nånstans ska tjäna lite pengar, kött från djur som levt och slaktats under vidriga förhållanden, ja då ska man hellre vara tyst. Jag tycker faktiskt det känns ganska bra att vara med och ta ansvar hela vägen från jakttornet till frysboxen. Jag vet varifrån maten jag äter kommer och hur den hamnat på min tallrik.

Imorgon är det skytte inför jaktstarten – jag missade ju förra tillfället då jag var sjuk. Sen tilldelas vi pass inför söndagens jakt och givetvis hoppas man på ett högt kort (= ett bra pass) och bra jaktväder och taggade hundar!

Här hemma börjar vi krya på oss så sakteliga. William var på dagis onsdag och torsdag och även om han fortfarande är snorig och lite hostig så är det full fart som vanligt. Mario är lite hostig och snorig och sover nog lite mer än vanligt men är annars väldigt pigg och go och glad. Martin är väl den som varit mest sjuk denna veckan, men har ändå fått ta sig iväg om dagarna (till råga på allt väldigt långa dagar) för att inte helt spräcka planeringen på jobb. Jag har också varit lite tussig och har fortfarande en ihållande huvudvärk, men det har ändå gått att hålla hyffsat i schack med lite Alvedon och smygtupplurar medan barnen sovit.

Idag har vi haft en riktigt härlig dag hemma och har varit ute i princip från morgon till kväll. Underbart!

image

image

I onsdags for jag och Mario till stan och uträttade en massa ärenden. Blev lite secondhandshopping – älskar dessa butiker! Blev massor med saker till barnen; leksaker, en läsfåtölj storlek mindre, en sackosäck, en docksäng, mm. Favoriten var nog en ”rescue station” med räddningsfordon och gubbar för 30 kr. William älskar den och har redan lekt med den flera timmar. Win win.

image

Kom till dagis i onsdags och hittade en väldigt lycklig William gungande med två kompisar som puttade på. Värmer i hjärtat sånt!

image

Högsommar – igen!

Ja, jisses vilket väder vi har fått igen! Idag har det varit drygt 25 grader och strålande sol. Behöver väl knappt säga att vi varit ute precis hela dagen – vilket vi väl visserligen är även om vädret är urkasst…

Igår var det också fint väder, men då var åtminstone jag inne stor del av dagen då jag blivit sjuk. Varit kass hela veckan egentligen, men i fredags började jag må betydligt sämre och igår var det riktigt kasst. Är fortfarande inte kry, men har iallafall mått hyfsat ok så länge jag inte gjort för mycket.

Är ju ett par veckor sen vi uppdaterade bloggen senast, så blir lite blandade bilder från den senaste tiden. Som vanligt bilder på Mario i ett separat inlägg.

Bortsett från min sjuka just nu så är det bra med oss. William har kommit in i sina dagisrutiner och tycker det är roligt att leka med kompisarna på dagarna. Det händer massor med honom hela tiden och det kommer nya ord nästan varje dag. Även på sättet han leker märker man att han blir större. Man kan dessutom prata med honom mer och även om han långt ifrån alltid lyder så märker man att han lyssnar och tar till sig på ett annat sätt.

Mario händer det också mycket med, såklart. Är ju snart fem månader nu! Har blivit väldigt stark i hela kroppen. Älskar att stå och har på senaste tiden fått ärva Williams gamla hoppgunga vilket är uppskattat även om han inte riktigt förstått dess fulla potential än. Han är en otroligt social kille som är väldigt nöjd när han får vara med och snacka. Kan ibland bli väldigt upprörd om man tittar på fel håll, men så fort man får ögonkontakt blir han glad igen. Växer och utvecklas precis som han ska.

Martin har fullt upp på jobb och det blir en hel del långa dagar och kvällar samt helgarbete. Pontus har fått nytt jobb och även om vi förstås önskar honom all lycka så kommer vi att sakna honom och jobbet han gör.

Själv är jag förstås hemma med barnen (eller ja, Mario blir det ju dagtid måndag-torsdag då William är på dagis). Har kommit igång med handledning med soc nu, vilket ju är del av vårt uppdrag som familjehem. Har även lite andra soc-möten inbokade vilket ju förstås tar lite tid. Annars försöker vi (jag) hinna med en del på dagarna – just nu lite fokus på bärplockning – så att vi inte bara myser bort dagarna, även om man förstås måste mysa en hel del också.

image

Gällande bilden ovan så är vi otroligt glada och tacksamma för att magnum är så snäll som han är mot barnen. Samtidigt skulle vi faktiskt önska att han sa ifrån lite ibland… Bilden tagen när jag vänt ryggen till i en halv minut.

image

image

Blåbären i år är helt fantastiska (liksom hallonen). Hade man sett dem i affärn hade man nog avstått från att köpa i tron att de var genmodifierade… Enormt stora, saftiga och goda!

image

image

Ojdå…

image

image

Bilden ovan är tagen på wången, då jag och William for dit för att titta lite på premieringen. När vi fikade så fick William en ny kompis, en jättesöt liten Vilja.

image

Mössa och keps sliter man av sig hela tiden, men en silduk går man gärna runt med…

image

Det går inte att komma tillbaka torr från en skogspromenad heller…

image

Istället för att sälja lillkåken så har den uppgraderats. Innersta rummet är förvarning, som tidigare, men yttre rummen ska bli lekstuga. Har börjat inreda den, med spis, stolar och bord, men letar efter mer möbler som kan vara lämpliga då den känns väldigt tom.

image

image

Det är tanken som räknas….

image

image

Hittade en barnspark i ett av uthusen. Uppskattad!

image

Nästan alltid glad.

image

I blåbärsriset med mamma.

image

Först fyllar man glaset med en blöja (visserligen ren) och monitorn, sen försöker man dricka. Gott.

image

Mys med tant Anitas Anders.

image

Morgonpromenad med hela familjen.

image

Morgonmys på hön med hallonplockning.

image

Hjälper pappa med veden.

Har avslutat nyttokursen med magnum. Missade tyvärr sista tillfället i fredags då både jag och magnum var dåliga. Jag med min feber/huvudvärk/halsont och magnum med sprutdiarré. Har iallafall gjort framsteg och kan nu öppna skåpdörrar genom att dra i ett rep jag satt fast där. Även ganska duktig på att hämta föremål i olika material. Så nu är det bara att träna vidare!

Ser ut att bli lika fint väder åtminstone ett par dagar till. Hoppas på att få åtminstone lite mer bär i frysen. Har visst en hel del redan men när det för en gångs skull finns så otroligt mycket och så otroligt fina bär vill man ju bara plocka mer och mer. Dessutom är William helt tokig i bär och äter hellre det än nåt annat i efterrättsväg, och ärligt talat, det gör egentligen jag också, särskilr när jag försöker hålla mig till LCHF. Visst, en riktigt god blåbärspaj slår ju det mesta men det är ju precis det jag försöker hålla mig ifrån. Om jag inte hittar den optimala pajen utan gluten och socker som båda får mig att må dåligt.

Och just det! Unos kåk är nu såld och vi ser fram emot att få nya grannar. Hoppas de kommer att trivas!

image

En bild från dagis.

Stora killarna

Dagarna går och nu är vi inne på Williams sista sommarlovsvecka innan han ska tillbaka till dagis på måndag. Tror han kommer att tycka att det är ganska kul att få åka dit och leka med kompisarna igen även om vi haft det riktigt bra de här veckorna.

Vi har haft några dagar med otrolig sommar, sol och värme. Helt underbart, och vi har verkligen varit ute och njutit av det. William blir ju ibland rent förbannad på mig för att jag tvingar honom att stanna inne tills vi ätit frukost – helst skulle han ju gått ut så fort han klivit ur sängen. Ofta är vi ute innan klockan är åtta, eller åtminstone nio, och sen går vi bara in för att äta lunch och sova middag, annars är vi ute tills det är kväll. I princip oavsett väder.

Inatt och imorse regnade det riktigt ordentligt, vilket var ganska skönt, och sen har det blivit fint igen, men tydligen skulle det bli sämre denna veckan, men det visar väl sig. Till helgen kommer Martins föräldrar så vi hoppas på vettigt väder när de är här – är ju trevligare att vara ute och hitta på saker om det är uppehåll och åtminstone över sisådär femtor grader och inte blåser halv orkan.

I helgen var Mario åter hos sin ”andra familj” över dagen, både lördag och söndag. På lördagen åkte vi andra till fäviken, vilket var väldigt uppskattat av William. Så klart. Uppstoppade björnar, hästar, hundar, pang-pang och brum-brum så långt ögat kunde se. Somnade sen nästan innan jag ens hunnit spänna fast honom i bilen, så trött var han efter en dag där. Lyckades dock ändå hålla humöret uppe nästan hela dagen, trots tröttheten och värmen.
Vi var precis på väg till bilen när de ungerska kosackerna gjorde entré i paddocken så vi tittade lite på dem innan vi for. William satt på Martins axlar och var mäkta imponerad!

image

image

image

Lite bad har vi också hunnit med. Jag och William for till hålltjärn igår och badade vilket han tyckte var riktigt roligt (tills det var dags att åka hem…). Betydligt varmare i vattnet där än i gärdesjön så vi var i en hel del, båda två, och han njöt verkligen.

Annars har vi mest varit hemma, lekt, plockat blommor och bär, myst, ätit glass, osv. Njutit av sommaren och av varandra. Plockat en hel del blåbär, dock har det ännu inte blivit så många till frysen. Får väl se om det kan tänkas bli fler, är ju så gott att ha, men lite svårt att få till när man har båda barnen. Kanske lämnar dem med martin nån kväll och försöker ta ett ryck. Annars har vi plockat en del när vi varit ute och gått. William har plockat och stoppat i munnen medan jag plockat lite för att äta hemma. Gott!
Vill iväg snart och plocka jordgubbar också. Massor, helst!
Nackdelen med att plocka bär i skogen så här är alla jäkla bett. Vissa dagar ser William helt misshandlat ut med alla småsår, blåmärken och andra blemmor i kombination med insektsbetten. Men han klagar ju aldrig, märkligt nog. En annan blir ju tokig.

image

Snart är Mario hela fyra månader. Att tiden går så snabbt!
Igår morse vaknade vi av att William kom intassande till oss, efter att ha klättrat ur spjälsängen. Det gjorde han igen när han skulle sova middag, så sen tog vi ut spjälsängen och ersatte den med en vanlig säng (med kantbrädor), innan han trillar och gör sig illa. Så igår natt sov han första gången i sin nya säng och det gick väl sådär… Tog minst två timmar att lägga honom och en dryga sextio stoppa-tillbaka-ungen-i-sängen-upprepningar och sen vaknade han på natten och var ledsen och hade klättrat ur sängen. Då gick jag och lade mig hos honom, men vi sov båda fruktansvärt dåligt resterande timmar tills vi klev upp halv sex. Dessutom tog min nacke/axel, där jag sträckt mig och fått svinont, ordentligt med stryk av att ligga i den sängen och blev ännu ondare och stelare.
Ikväll tog det bara nån timme och en femton omstoppningar innan han gick i däck, så det tar vi som ett gott tecken. Känns ju som att det är i såna lägen som det är enormt viktigt att inte ge sig, så det är ju bara att härda ut. Med lite tur är han snart lika duktig på att sova i den sängen som han alltid varit hittills.
Mario sover fortfarande hos oss och får nog göra det ett tag till. Vill åtminstone att William ska sova bra i sin nya säng och fått till de nya läggningsritualerna först, innan de får prova att sova i samma rum.

Ikväll har Martin gått ett spår med magnum. Var nog lite för svårt, för på hygget gick det inget bra alls, medan han sen fick upp spåret igen i skogen. Men det har ju varit riktigt busväder i natt och i morse, så det är kanske inte så konstigt. Även haft en visning på Unos kåk, följt av lite kontorsarbete så ikväll blir åter en sen kväll. Imorgon ska bilen in på reparation så då tar vi oss ingenstans, men planen är att -om vädret känns ”rätt”- försöka åka in till Frösö zoo nån dag innan dagis börjar.

Nedan lite bilder på vår glädjespridare. För det är han verkligen en, den bästa som finns. Och lille Mario visar också redan nu tendenser att även han bli en liten charmör och spelevink. Han har ju den bästa läromästaren om inget annat.

image

image

image

image

Är väldigt noga med att smörja William med solkräm innan vi går ut. Häromdagen tog jag vad jag tyckte var det sista i en tub och lade den därför bara på vasken innan jag var tvungen att gå på toa. När jag kom tillbaka höll William för fullt på att smörja in Marios ansikte och armar. Såklart, det är ju viktigt att smörja, det brukar ju mamma tjata om…

Avslutar med ett par sommarbilder från vackra offerdal.

image

image

/Jenni

Sommarlov

Båda barnen sover nu så gott i sina sängar. Martin är ute på kontoret och jag har just sett klart på senaste loppisfyndet, Hotell Rwanda, en mycket sevärd och gripande film.

Idag har varit Williams sista dag på dagis på några veckor då han ska vara hemma medan det är stängt för sommaruppehåll. Finns möjlighet att ha barnen i Änge om man skulle önska under dessa veckor men det känns väldigt onödigt att skola in honom där med nya barn, nya lokaler och ny personal. Kan dessutom vara skönt att få rå om honom ordentligt hemma några veckor och ha lite sommarmys med båda pojkarna.

Idag har hästarna fått komma hem. Inte för att de var så långt borta innan heller, men nu går de precis vid stallet för att kunna komma ifrån insekterna som börjar bli riktigt elaka. Hovslagaren har varit här och verkat dem, vilket var välbehövligt. Rödings hovar håller sig i schack ganska bra men Timurs hovar plötsligt bara exploderar till riktiga dasslock och spricker och blir så hemskt stygga så det var skönt att få ner dem till normal size igen.

image

Har haft en lugn vecka. Tror flytten med all omställning det för med sig har varit ganska jobbig för Mario, vilket väl egentligen inte är konstigt alls. Det är ju inte ”bara” en vanlig flytt utan det är ju en separation från hela miljön han känt tidigare inklusive de personer som funnits nära och tagit hand om honom, så det är ju egentligen självklart att det måste påverka väldigt mycket. Han mår riktigt bra, men har varit väldigt trött och därför har vi tagit det väldigt lugnt så han har fått sova så mycket han behövt. Mycket kramtid har det också varit, då det ju är så otroligt viktigt med närhet för de små, och det tycker han verkligen om. Särskilt de sista dagarna har han varit väldigt kontaktsökande så då har det varit prioritet på att låta honom få extra mycket kontakt. Han är iallafall väldigt nöjd och glad och det är tydligt att han mår riktigt bra, och det är härligt att se. En riktig goknul är han!
Idag var vi på bvc för första besöket och det gick jättebra. Han lyckades förstås charma sköterskan med sina leenden och hon tyckte också det var tydligt att han landat väldigt bra hos oss och mår bra här, och det kändes förstås skönt att få ett kvitto på det även om vi redan visste det. Hon sa även att William nog var den gladaste unge hon nånsin träffat (då har hon ju förstås inte försökt byta blöja på honom på sistone…) och det känns ganska härligt att så ofta få kommentarer på hur glad och nöjd han är. Nåt måste vi ju göra rätt 🙂 Sen är det bara att hoppas att det goda humöret håller i sig – ser kanske lite annorlunda ut när han kommer upp i tonåren… Och redan nu kan han förstås visa att han har ett jäkla humör, så det är inte bara glada miner hela tiden, men det hade väl nästan varit konstigt om det varit så!

Mario är nu tre månader och precis som med William tog vi lite bilder på tremånadersdagen. Har dock dem i datorn så får försöka lägga ut nån vid annat tillfälle, när jag får lite datortid.
William har verkligen tagit på sig storebrorsrollen och är väldigt mån om Mario. Mario i sin tur lyser riktigt upp och blir jätteglad när William pratar och leker med honom. Fina pojkar!

image

För övrigt pågår offerdalssommar. Vi har besökt Svea park, där det pågår loppis samt ett par utställningar och förstås serveras fika. Imorgon är det Trångens dag och då Trången ju kanske inte är det ställe man annars besöker varje dag (eller ens varje år) så funderar jag på att åka dit en liten sväng med pojkarna. Mario sover ju så gott i vagnen utomhus och William kan nog tycka det är roligt med ponnyridning och vad de nu skulle vara där. Lär ju dessutom kunna finnas lite andra barn där också.
Känns skönt med lite sådana ”småaktiviteter” där man kommer ur huset en stund och träffar lite folk men utan att det är alldeles för mycket folk och en jobbig miljö.

image

image

image

För nån dag sen bjöds det på underhållning av högsta klass på dagis. Tror William till och med överröstade maskinen med sitt brummande…

image

/Jenni