Vår

Förmiddagsvädret lämnade en hel del att önska, med pissregn och blåst. På eftermiddagen slog det dock plötsligt om och blev helt underbart ljuvligt. Var snabb och roffade åt mig magnums kvällspromenad och det var helt underbart väder att vara ute i. Riktig vårkänsla, med strålande sol, mild luft, fågelkvitter, vattnet som rann i diket som tecken på snösmältningen som tagit i utav bara den. Mådde så gott efter den promenaden – var precis vad jag behövde! Det mest spännande vårtecknet var ju förstås naturligtvis björnspåren strax efter hön, på samma ställe som vi sett spår flera gånger tidigare. Försökte fota men dels var det skuggigt där och väldigt svårt att få till så att det överhuvudtaget syntes nånting, och framförallt så lyckades magnum plumsa sig fram för att kolla vad matte höll på med och klev förstås i de spår som var så pass tydliga att man verkligen kunde se fotavtrycken. Så det sket sig.
Tog i allafall ett par andra bilder. Titta! Bara vägar och snö som försvinner fortare än man hinner säga snösmältning.

image

image

William har varit på dagis idag och haft en riktigt bra dag, först där och sen hemma. Massor med utelek i vattenpölarna, vilket ju är jättespännande. Och blött… Projekt klädtorkning lär bli ett ständigt pågående projekt de närmsta veckorna, misstänker jag. Men det är klart att han måste få leka! Minns ju själv hur jäkla roligt det var att leka i vatten… Men imorgon sätter vi undan vinterstövlarna och plockar fram gummistövlarna…

image

Det är så fantastiskt roligt att följa William från dag till dag. Händer så mycker hela tiden och han bjuder verkligen på så otroligt mycket skratt och glädje.
Sen kan man ju inte neka till att han ibland tänjer tålamodet till dess yttre gräns, men det är ju också något som hör till känns det som, och en del i hans utveckling som man samtidigt måste skratta åt och ta för vad det är. Även om det kan vara fruktansvärt jobbigt ibland (han är nåt så otroligt snabb och klåfingrig så även om vi berättat det för folk så tror många inte att det är så ”illa” som vi säger förrän de själva får se det) så tycker jag ändå att det känns mer som ett friskhetstecken än om han suttit helt stilla på golvet och inte gjort nånting. Han har en enorm fantasi redan nu, och det ser jag bara som positivt. Hoppas ju att han inte ska bli en sån som sitter helt apatiskt och bara rycker på axlarna ”jag har inget att göra” utan att han tar sig för saker.

Som doppresent fick William bland annat ett set med mugg, skål
och tallrik med en häst på. Detta set är just nu väldigt populärt och han är för  söt när han ätit så pass mycket att hästen börjar synas. Då blir han så himla glad och pekar på hästen och gnäggar och skrattar.

image

Mycket riktigt, det där jäkla linneskåpet var sålt. Så nu letar vi vidare. Suck. (Pling! Dagens I-landsproblem…)