Mer snö

I lördags när vi var hos grannarna och fikade konstaterade vi vilken bra vinter det varit hittills och att vi nog inte behövt ploga en gång sen jul. Hann inte mycket mer än hem innan det började snöa, och det har kommit minst ett par decimeter sen dess. Igår blev det jobb till sent på kvällen för oss båda när William somnat, så Martin är ute och plogar nu.
Temperaturen har legat ganska stabilt mellan ca -8 och -12 nu ett tag och det är riktigt behagligt väder att vara ute i. Väntar fortfarande på batteriet till skotern (som var trasigt) och hoppas sen på att få komma ut och parkera oss i en snödriva snart och grilla lite korv. William har ju aldrig åkt skoter och det känns ju som att det är hög tid nu!

Idag har vi varit på biblioteket och bytt ut låneböckerna mot nya. Bokintresset är stort, och det hoppas vi håller i sig. Även kul att läsa leksakskatalogen med pappa och kolla in vilka barnfyrhjulingar som finns…

image

Fått en uppdatering från Trigger igen och det går fortfarande bra. Go-hund, så duktig han är!

Magnum var in på återbesök på djursjukhuset igen igår, och denna gången såg svansen riktigt bra ut, så det var skönt att höra. Fortfarande tratt som gäller, och toarulle runt svansen för att skydda den vid alla labbe-viftningar… Håller tummarna för att den ska läka utan komplikationer nu och att pälsen sen snabbt växer till sig, främst så att han inte blir så kall om svansen nu på vintern men även så vi kan åka på fler utställningar snart. Missar väl tyvärr ett par intressanta sådana nu, men det kan ju inte hjälpas.

image

Att han orkar…

Sitter nu och väntar på att William ska bajsa klart så att han kan få en ren blöja (igen…bytte för fem minuter sen) och sen gå och lägga sig (igen… För tredje gången…).

Har haft en riktigt bra dag. Fick sovmorgon, och efter frukost var vi ute och åkte lite pulka och lekte i snön. Sen städade jag och William badrummet, och därefter var det lunchdags. När William sov hjälptes jag och Martin åt att städa lite mer. William sov inte så länge, så vi han väl inte klart men det blev iallafall betydligt bättre.

Sen for vi till Staffan, Ulrika, Stella och Milly i tångeråsen och satt där hela eftermiddagen och åt gott fika och pratade skit medan barnen lekte. Och som de lekte… William gjorde 110 knop hela eftermiddagen, och till sist orkade varken Stella eller Milly hänga med längre. Han var verkligen i toppform och hade riktigt skoj. När vi kom hem, vid halv fem, var han riktigt trött och vi undrade hur vi skulle kunna hålla honom igång åtminstone en timme till. Serverade honom mat och han satte i sig en jätteportion, och sen var det högsta växel igen… Stoppade honom i säng vid sex-tiden då förnuftet sa att han borde vara helt slut och han ofta går i däck vid den tiden, men det dröjde inte länge innan han var ledsen. Tog upp honom och myste ett tag, stoppade honom sen i säng igen. Ledsen igen efter en liten stund och fick då komma upp och sitta med vid vår middag. Sen full fart igen, tills han bajsade lite till. Bytte, gick upp och fortsatte leka med full fart. Nu har han bajsat igen, och fått ny blöja och kröp sen upp i famnen och kramades. Pussade om honom och stoppade honom i säng igen och han kändes nu väldigt nöjd med att få gå och sova. Hoppas nu magen håller sig lugn bara – den är fortfarande stor som en ballong så det vet man aldrig. En riktig gounge har han iallafall varit idag, även om man blir helt matt av att försöka hänga med honom. Upp för trapporna, runt i hela huset… Bustroll!

image

image

Ps

Blir mer och mer irriterad, förbannad och mörkrädd ju mer jag läser i den där debatten som blossat upp efter Bogges inlägg på Facebook. Vad gäller alla protester efter att han beställt hem halal-kött så kan jag meddela att Ica endast samarbetar med levrerantörer som ger djuren bedövning inför slakt, så farhågorna angående djurplågeri kan ni därmed avskriva. Och förresten, ska vi vara petnoga så ska man kanske titta inom ett vanligt slakteri innan man yttrar sig alltför mycket. Tack för mig.

Livet i en tratt

Fortfarande risig i magen – eller kanske ska jag säga att det snarare tagit omtag för jag var ju bra ett par dagar. Igår blev jag dock kass igen, och på kvällen tänkte jag ta en lugn kväll i soffan med en bok men inte ens det orkade jag, utan låg och halvsov under en filt samtidigt som jag frös som en hund. Fortfarande lite illamående men ändå ganska ok på en skala – får väl se hur det går under dagen.

I måndags var vi i Östersund, återbesök på djursjukhuset för Martin och magnum, och Ica maxi för William och mig under tiden, för att fylla på förråden lite (handlar mycket i de lokala butikerna, vilket vi tycker är viktigt, men ibland blir det storhandlande i stan, det ska erkännas. Finns ju framförallt ett lite större utbud av barn- och LCHF-artiklar).
Magnums svans läker inte så bra som vi skulle önska. Ska fortsätta tvätta och lägga om en vecka till, och blir det inte bättre får vi överväga amputation. Jättetråkigt då det ju lär innebära att det isåfall är slut med utställningar för hans del, men det kan ju inte hjälpas.
Lite trist liv för magnum just nu, i en tratt. Han är trots det väldigt duktig och gör det bästa av situationen. Får bli lite extra gos med honom på kvällarna (och dagarna förstås), så han inte känner sig alltför isolerad…

Har börjat komma igång lite med offerdalsbygden i samverkan -obis- igen, som jag ju var ganska aktiv i innan William kom till oss. Får se vad tiden räcker till, men det är ju många viktiga frågor som diskuteras, och det är ett ofta väldigt roligt arbete, även om det förstås ibland kan kännas som att slå huvudet i en vägg, om och om igen, när man inte kommer nån vart. Men tittar man bakåt så har vi ju faktiskt åstadkommit en hel del.

William växer så det knakar, både fysiskt och mentalt. Stor och lång kille, som kan och vill väldigt mycket. Kommer fler och fler ord, dock oftast i samband med att han härmar oss. Älskar att läsa, särskilt böcker om fordon och maskiner, men även andra böcker. Fortfarande brummar allt. Skulle hämta honom på dagis idag, och då sprang han in i dockrummet och klättrade upp på en pall som stod vid fönstret. Då stod bokbussen utanför, på andra sidan vägen, och William var eld och lågor. När vi sen klätt på oss så gick vi dit och lånade några böcker. Var ju riktigt lyckat – en buss som dessutom var full med böcker, kan det bli bättre?

image

Offerdal har återigen cirkulerat i media. Vår trevliga lokala icahandlare lade ut en väldigt oskyldig hälsning på Facebook, där han skrev att han välkomnade de nyinflyttade syrierna till offerdal och hoppades att de kommer att trivas. Detta blev snabbt det mest taggade inlägget på twitter, och sedan dess har Ica ladan och Bo-Gunnar varit med i både Aftonbladet, metro och en massa andra tidningar och radiokanaler. De flesta kommentarer har varit väldigt positiva (kan tex nämna att Jonas Gardell kallade honom hjälte och sa att det var första gången han varit stolt över att ha ett ica-kort), men vissa kommentarer har varit väldigt otrevliga och hotfulla. Tråkigt att folk inte kan skilja på flyktingpolitik och medmänsklighet! Har man synpunkter på invandrar- och flyktingpolitiken så finns det väl bättre sätt att uttrycka dessa…? Även om det säkert finns undantag även här i offerdal så är ändå de flesta väldigt positiva att få hit fler invånare, flyktingar eller ej. Vi bor i glesbyden, och ju fler invånare desto bättre för oss alla. Fler som utnyttjar lokaltrafiken, fler som handlar i butikerna, fler barn på dagis och i skolan, färre hus/lägenheter som står tomma. Dessutom en påminnelse till politikerna att vi finns, vilket de annars alltför ofta glömmer bort. Att måla fan på väggen innan de knappt ens hunnit anlända är väl ganska onödigt. Istället får vi alla försöka göra det bästa möjliga av situationen, och där tycker jag Bogge och Ica ladan är ett föredöme!

Avslutar med ytterligare en vinterbild, taget från Anitas väg med utsikt över vår gård.

image