Besök!

Den senaste veckan har vädret vänt, och vi har fått fantastiskt sommarväder! Strålande sol och vissa dagar nästan olidligt varmt (även om man kanske inte bör klaga nu när värmen äntligen kommit…).

Utsikt från Övre Åflo

Offerdals flagga

Vi fick trevligt besök på torsdagkvällen av Martins morfar Willi samt hans syster Ingrid, som körde upp från Skåne på väg till Ingrids hem utanför Oslo. På fredagen fick de ”the grand tour of Offerdal”, då vi besökte bland annat Övre Kaxås, hällristningarna i Gärde samt hembygdsgården i Ede.

Martin, Willi och Ingrid, Övre Kaxås

Hembygdsgården i Ede

På eftermiddagen red Jenni hem hästarna från betet i Lien, då  insekterna var väldigt besvärliga och hästarna ville ha tillgång till stallet. De tillbringar mycket tid i sina boxar nu, och det känns ju ganska bra att vi inte har byggt det i onödan (på vintern vill de ju bara vara i skogen)! Övriga i sällskapet hade en lugn eftermiddag hemma i Oxböle, och senare på kvällen hade vi en trevlig grillkväll tillsammans allihopa.

I morse for Willi och Ingrid mot Trondheim och vidare mot Oslo, medan vi gjorde oss redo för att fara till Fäviken Game Fair för andra året i rad. Vi gick där och svettades hela dagen, och var glada att vi lämnat hundarna hemma (till skillnad från en del j***la idioter, rent ut sagt, som lämnat sina hundar i bilen!). Vi gjorde inga stora investeringar, men lite småköp blev det förstås, bland annat nya koppel till hundarna och en älgkorv (dock inte till hundarna!).

Vid femtiden ringde Willi från Oslo – som vanligt så har han slitit mer på gasen än på bromsen 😉 !

Ottfjället

För en stund sedan kom vi tillbaka efter en liten uppvärmningstur inför nästa månads fjälltur med Anders, David och Katharina. Det kändes dessutom bra med en kortare tur för att testa hur Maja hänger med – vi vet ännu inte om hon ska få följa med nästa månad eller ej. Vi körde ner till Vålådalen, där vi parkerade vid fjällstationen, och begav oss sedan upp mot Ottfjället.

Självporträtt på Ottfjället

Berget har två toppar, och vi siktade på den västra av dessa på. Exakt hur långt det var tid vet vi inte riktigt, men till den andra toppen var det 6 km, och dit vi gick var det lite längre. Vi hade tur med vädret på vägen upp. Vi hade förväntat oss regn, och packat därefter, men istället fick vi solsken mest hela tiden. Leden var ganska lättvandrad, men det gick uppför precis hela tiden, så det var ändå ganska jobbigt (åtminstone för kärringarna). Vi hade tänkt fortsätta till toppstugan och ytterligare en bit för att nå fram till några sjöar som kanske kunde vara lämpliga att fiska i (vi hade metspöna med oss), men när vi väl kom upp på toppen (drygt 1100 m.ö.h.) kände vi oss ganska nöjda, särskilt då vi kunde se att det var en bra bit kvar till toppstugan. I stället bestämde vi oss för att stanna på toppen, där vi var, och slå upp tältet där. Där fanns dessutom ett större vattenhål som vi tänkte prova fiskelyckan i. Uppe på toppen blåste det väldigt mycket, så vi blev lite oroliga för hur tältet skulle klara det. Men det ska ju vara ett allväderstält, gjort för extrema förhållanden, så vi tänkte att det kunde ju vara ett bra sätt att prova det, även om vi var lite oroliga för att vakna någon helt annanstans… Vi slog i alla fall upp tältet, och provade sedan fiskelyckan en liten stund innan vi gav upp och konstaterade att det var tur att vi hade annan mat med oss. Det blåste helt enkelt för mycket, och blev riktigt kallt där vi stod, så det fick vara. Istället gjorde vi middag i tältet och tog en ganska tidig kväll, med lite choklad + rom och yatzi.

Vårt nya tält! Hilleberg Keron 4GT

Jenni fick riktigt ont i ryggen under kvällen, och började misstänka att hon sträckt sig. Hundarna var väldigt nöjda efter dagens tur och somnade gott! Zingo var extra nöjd, då han fick tillfälle att gotta sig ordentligt i snö på vägen upp!

Nån som gillar snö...?

På morgonen vaknade vi på samma ställe som vi somnat, och tältet var fortfarande helt, så man får väl säga att det fick väl godkänt. Under natten blåste det riktigt mycket, och regnade också en del. På morgonen var det tät dimma när vi vaknade, men den lättade ganska snabbt. Vi hade lite funderingar på att bestiga den andra toppen (på 1265 m.ö.h.) på vägen ner, men Jenni hade riktigt ont i ryggen så det fick bli raka spåret ner. Vi hade tur med vädret även i dag – när dimman väl hade lättat tittade solen fram ända tills vi satt i bilen, då det började regna. En trevlig tur trots ryggont!

Martin på Ottfjället

Dalarna

Så har halva året gått…

Vi har redan hunnit med en hel del denna månaden. Offerdalsveckan pågår för fullt, och det är aktivitet i varje krok. Anders och Anne-Lisbeth kom på besök igen den 2 Juli. Eftersom vi båda jobbade så roade de sig själva under dagtid, och besökte ett flertal loppisar. På torsdagskvällen åkte vi till hällristningarna i Gärde för att se teater, ”Gudars Skymning”. Otroligt bra! Duktiga skådespelare och fantastiska omgivningar, och dessutom tur med vädret!

Teater i Gärde - Gudars Skymning

Sommarskolan avslutades på fredagen, och bortsett från lite pappersarbete för att sammanfatta veckorna så är Jenni nu arbetssökande.

På lördagsmorgonen bar det av mot Dalarna. Vi tog inte precis närmsta vägen, utan tog fäbodsvägen från Persåsen till Börtnan, och åkte sedan över Ljungdalen och Flatruet, vidare genom Funäsdalen.

Rast vid Ljungdalens Gammelgård

Vi hade bokat en stuga på Siljansbadets camping, och stannade där i tre nätter. På söndagen besökte vi springkällan utanför Rättvik, och åkte sedan till Nusnäs för att titta på dalahästtillverkningen. Vi hade varit där tidigare, men inte Anders och Anne-Lisbeth. Vi hittade även ett antal loppisar som vi besökte i jakt på fynd. Det blev inte så mycket handlat, men vi hittade i alla fall en gammal ljuslykta och ett skrin.

En och annan loppis hann vi med

Kyrkrodd i Rättvik

På söndagen tittade vi först på kyrkbåtsrodden till Rättviks kyrka, varefter vi åkte till Orsa Grönklitt och Björnparken (som inte bara är en björnpark, utan innehåller dessutom både tiger, varg, räv och järv). Tyvärr blev vi besvikna, eller rättare sagt illa till mods. Det var absolut inget fel på djurparken i sig, men faktum kvarstår att det är en onaturlig miljö för djuren, och många av björnarna var stressade och gick fram och tillbaka längs med stängslen, eller stod och vävde precis som en oaktiverad häst kan göra. Järven verkade också stressad, och sprang samma runda om och om igen. Däremot var det väldigt trevligt att se björnungarna, som verkade ganska nöjda med tillvaron. Vi vet inte om de vuxna djuren är födda på djurpark eller infångade – man kan ju tänka sig att ett djur som fötts i frihet har betydligt svårare att anpassa sig till miljön än ungarna som inte vet något annat.

Björnunge i Orsa Björnpark

På kvällen var det dags för veckans höjdpunkt och anledningen till att vi var i Dalarna över huvudtaget – Rhapsody in Rock i Dalhalla. Otroligt skickliga artister i en otrolig miljö – rekommenderas varmt! Denna kvällen uppträdde bland annat (förutom Robert Wells då naturligtvis) Charlotte Perrelli, Sofia Källgren, Lagaylia, Vocalettes, Pablo Cepeda, Linda Lampenius, Peter Johansson och Lennie Norman.

Dalhalla

Rhapsody in Rock, Dalhalla

Robert Wells, Lagaylia och Charlotte Perrelli i Rhapsody in Rock

På tisdagen tog Anders och Anne-Lisbeth tåget till Skåne, medan vi körde hemåt. Några stopp blev det, för loppis och mat/fika, men annars var det en ganska lugn dag. Tack Nisse och Margit för hästpassning!