Drygt fyra år senare….

Ja det gick ju som det gick med den där tänkta fortsättningen på bloggen, men kanske det går bättre nu. Barnen är större vilket kanske underlättar, de senaste åren har ju kännetecknats av att få ihop vardagen som småbarnsföräldrar och egenföretagare, med allt vad detta innebär. Jag har ingen aning om ifall det överhuvudtaget fortfarande är nån som tittar in här emellanåt och är intresserad av att läsa det som skrivs, men om inget annat så gillar jag ju att skriva och fota, så det kan ju åtminstone vara en form av utlopp för sporadiska stunder av kreativitet 🙂

Så vad har hänt sen sist? Vi bor kvar i Oxböle, på samma gård. Vi driver fortfarande JEMT Vatten och Värme, med för närvarande fem anställda (inklusive oss själva), efter lite nedtrappning som en följd av den pågående pandemin. Dock är vi just på gång att anställa och ser en ljusning efter ett tufft år.
OWD körs på sparlåga och det görs inte så många knop där för närvarande.

Barnen är inte så små längre, utan går alla i skolan numera. William är 9, Mario 7 och Natasha 6, och med detta ser vår vardag lite annorlunda ut än vid senaste inlägget då vi hade tre blöjbarn. Nu är alltså alla tre plötsligt skolbarn, och veckan kantas av deras olika aktiviteter såsom ridning, utförsåkning, fotboll och cross, beroende på säsong.

Magnum hänger fortfarande med, nu 10 år och med diverse krämpor, men vi hoppas han förblir pigg och glad ett tag till! Vi sålde Hön förra året, med blandade känslor men i det stora hela kändes det som helt rätt beslut. Vi har istället blivit stora husvagnsfantaster och har de senaste vintrarna huserat i Almåsa, där vår Alpina även denna vintern står uppställd precis vid skidbacken. Även på somrarna nyttjas den relativt flitigt och hela familjen gillar att nyttja den både när vi reser och mer till vardags i skidbacken.

På gården har det hänt lite grann sen sist. Vår lagård rasade för sisådär tre år sen, den vintern vi hade så extremt mycket snö, och därmed fick även hönorna (som överlevde raset) flytta från gården. Nu har vi istället byggt en hall, och håller även på att iordningställa ett nytt hönshus inför kommande sommar. Vi har även byggt ett växthus, modell större, på gården. Inga gröna fingrar i denna familjen direkt, men vi provar oss fram så smått och hade åtminstone en fin gurksäsong i somras. Vi gillar även att kunna sitta i växthuset och äta och umgås, vilket även var en av tankarna med det från första början då vi saknar uterum eller uteplats.

Offerdal sjuder av aktivitet och har varit ganska synligt i media sista tiden. Jag själv tillsammans med några andra kvinnor var genom vårt initiativ Krokoms Växtkraft aktiva i att kämpa för Kaxås skolas överlevnad, vilket ledde vidare till en del andra engagemang där vi både synts och hörts på olika sätt. Dock har jag på senare tid valt att kliva åt sidan, då jag känt att varken tid eller ork riktigt räcker till just nu och jag måste välja var jag ska lägga mina krafter.

En mycket överskådlig uppdatering på en ganska lång tid, men åtminstone en början till upplivningsförsök. Vi får väl se hur det artar sig denna gång.

Lämna gärna en kommentar om du läser så vi vet att du finns 🙂

Del av familjen 2021
Delar av familjen vid vår grillplats i skogen i början av 2021

Gott Nytt År

Åter varit dåliga på att hålla bloggen uppdaterad. Vi har fått ge upp tanken med att göra inlägg via mobilen, åtminstone tillfälligt, då det helt enkelt inte har fungerat. Däremot har vi nu skaffat en surfplatta, med tanken att hellre använda den emellanåt och istället nedgradera till en vanlig mobil (istället för smartphone), som faktiskt fungerar att ringa med…

Så länge kommer iallafall en väldigt kort sammanfattning av det gångna året.

Önskar er alla ett Gott Nytt 2015!

===

Ja, hur sammanfattar man bäst år 2014? Varit höga berg och djupa dalar.

Det var året då jag förlorade båda hästarna i tråkiga omständigheter. Väldigt ledsamt, och tomt i hagarna! Det får dock dröja ett tag nu innan det blir häst på nytt, tills barnen är lite större.

Men det var även året då vi fick en ny familjemedlem, en älskad liten tös.

Martin har fullt upp med sitt företag, och det utvecklas bra med många nöjda kunder, vilket är det vi strävar efter.

Jag har tagit tjänstledigt från samma företag, för att kunna fokusera på barnen. Vi är ju numera familjehem åt två barn, vilket alltså innebär tre barn i huset, där William som nu är drygt tre år är äldst. Fullt upp med andra ord!
Det är inte alltid det lättaste att vara familjehem (eller mamma över huvudtaget för den delen), men det är samtidigt väldigt givande, och gudarna ska veta att vi älskar alla ungarna!
Jag driver fortfarande mitt egna företag vid sidan om, men det blir givetvis fokus på att försöka ta hand om redan existerande kunder och projekt, och inte så många nya uppdrag.

Har under året skaffat höns. Först flyttade två hönor (brun lohman) och en tupp (skånsk blommehöna) in, och under hösten utökades de med ytterligare två hönor (hedemora). De har varit ett riktigt roligt tillskott och trivs bra med att gå fritt på gården tillsammans med barn och hund. Nu på vintern är de tyvärr instängda, men har fått en extra hönsgård inne i fjöset där de får gå dagtid, vilket de verkar väldigt nöjda med.

Magnum hänger med och är samma busiga och gosiga hund som alltid. Älskar barnen, och de honom. Tyvärr blir det lite sämre med utställningar mm nu när vi har tre små, men vi fortsätter jaga det tredje certet även om vi nu sållar lite mer mellan vilka utställningar vi väljer att åka till.
Trigger är ju tyvärr såld, men vi har fortfarande kontakt med honom och nya matten, och han har fått det riktigt bra.

Älgjakten i år fick stå till sidan och avbröts redan efter två dagar, då lilltösen flyttade in ganska akut. Ingen älg för mig i år alltså, men kanske nästa år! Då hoppas jag även att Magnum ska få göra lite fler insatser som eftersökshund och kanske även få kämpa lite mot en championattitel i viltspår.

Årets stora resa blev till Skåne, där vi träffade familj och vänner, samt ställde ut Magnum på ett par stora utställningar. Vi har även haft släkt och vänner på besök i flera omgångar. Roligt!

På gården har det väl inte hänt så mycket just i år, däremot en del i huset. Nya hallen har blivit färdig, otroligt efterlängtad! Nya entren är också klar, och det mötte alla förväntlingar med råge. Otroligt nöjda! Lite nya garderober i barnens rum och – ännu ouppackade – i vårt sovrum. Fortfarande en del projekt kvar, och näst på listan står väl golvet i gamla hallen nere samt i hallen uppe, samt att måla väggarna i hallen uppe för att få det lite ljusare.

Varmaste sommaren på länge! Mycket sol och mycket bad. Bodde till stor del av sommaren på Hön, där vi kunde köra luftkonditionering så det blev behagligt att sova. Hemma var det på tok för varmt!
Tillbringat mycket tid ute. Korvgrillning på vår nya grillplats i skogen. Kortare skoterturer med fika och mys. Lek i vattenpölar. Pulkaåkning.

Nu ser vi fram emot år 2015, och hoppas på ett gott nytt år för oss själva och alla vi känner.

Vinterdagar

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

Vintern håller i sig, men även om det har varit riktigt kallt så har vi haft många fina dagar och det har hunnits med en hel del lek och bus i snön. Jag har äntligen investerat i en overall så jag bättre kan leka med barnen och vara ute utan att frysa. Har förstås haft överdragsbyxor även tidigare, men de har inte gett nån värme utan bara skyddat från snön, så i dem har jag blivit riktigt kall efter en stund.

Golvet i hallen är färdigt, och vi är väldigt nöjda. Riktigt bra känns det! Nu ska det upp lite lister och fixas lite och sen får det bli en sväng till Ikea i Sundsvall nån dag. Exakt när det ska hinnas med vet vi inte riktigt än, men det löser sig väl.

Översta bilden visar William, som just nu är inne i en period då man ska ifrågasätta allt mamma och pappa säger och testa vart gränserna går. Så säger mamma och pappa att man inte får stå precis framför teven så sätter man ju sig hellre bredvid än att gå och sätta sig i soffan som de föreslår.

Mycket saker hittar han på, busungen. Hittat ett nytt tandborstställ till mammas och pappas tandborstar (medan hans egen ligger prydligt på kanten bredvid). Kastat mammas trosor i wc-stolen. Och lite sånt där. Bjuder på många goda skratt, samtidigt som han kan testa tålamodet fullt ut. Gofisen.

Mario har en period just nu då han är otroligt go, glad och charmig. Visar sig verkligen från sin bästa sida, om man bortser från att han är klåfingrig till tusen och snabb som blixten 🙂 Börjat säga mamma, och särskilt om han blir lite ledsen eller trött så blir det ofta långa haranger av ”mamma mamma mamma”. Ta i trä men just nu är han inne i en period då han sover bra på nätterna vilket har varit otroligt skönt då jag fått ta igen lite förlorad sömn. De flesta nätter kommer William in till oss, men somnar då oftast om ganska direkt efter ett blöjbyte och lite välling.

Även hunnit vara lite social denna veckan, vilket har varit trevlig efter en lång osocial månad av sjukdomar.
Kort sagt en ganska bra vecka 🙂

Nytt golv!

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

Så har ytterligare en vecka gått, och vintern har hållt i sig. Mellan -10 och -20, fast ganska blåsigt några dagar samtidigt som det har snöat, så det har känts bra mycket kallare än så. Har fått flera dm lössnö, och nu när blåsandet lugnat ner sig och solen fått en chans att titta fram ordentligt så har det varit fantastiskt vackert.

I söndags var vi på julgransplundring i rönnöfors, vilket båda barnen uppskattade. För William var det dagis måndag-onsdag. I torsdags fick han en extra dag hemma då han varit lite kinkig och extra mammig några dagar och vi visste att det skulle vara enbart vikarier på dagis den dagen. Istället har vi myst här hemma – hela fyra dagar har det ju blivit då han är ledig på fredagar.

Har nu städat ut julen. Eller städat och städat. Plockat undan julgrejerna och tagit fram lamporna som vi använder resten av året. Typ. Sen vaknade Mario och det blev inte så mycket mer gjort på den fronten, men det lär ju inte springa sin väg (även om man önskar att dammråttorna skulle vara lite mer rymningsbenägna).

Mario växer så det knakar, framför allt i sin utveckling även om det även märks på kläderna. Han är otroligt nöjd att han blivit så duktig och snabb på att krypa och att stå upp. Har nu även blivit riktigt duktig på att sätta sig ner från stående, så vurporna har minskat drastiskt i antal. Favoritleken är att busa med magnum. Har alltid gillat att mata honom från stolen, men då magnum alltmer sällan får vara i köket när pojkarna äter (av självklara skäl…) så hasr han nu övergått till att efter maten ta med sig lite av det som trillat ner på golvet och krypa bort till grinden. Där sticker han sen maten genom gallret och när magnum försöker ta den så drar han tillbaka handen och skrattar så han kiknar. Vilket upprepas tills magnum lessnar eller lyckas få tag på maten. Är även roligt att leka samma lek med en leksam som magnum gärna vill ha…. Underbart skratt han har, gofisen!

William har som sagt varit lite extra kinkig några dagar och upplevs som ganska trött. Kanske inte så konstigt med tanke på hur han växer! Dessutom är det ju full rulle hela dagarna och allt oftare vägrar han sova middag här hemma så då blir man ju supertrött. Har även börjat tre nya kompisar på dagis, så det är ju lite nytt för honom också. Roligt är iallafall att en av de nya barnen är precis lika gammal som William. Annars är det ju tyvärr glest med lokala barn födda just 2011.

Nya skiffergolvet i hallen på god väg att bli färdigt! Heja, heja, så fint det blir!

Nu kommer vintern

image

image

image

image

image

image

image

image

Lördag kväll, och jag sitter och väntar för att se om Mario somnar i sin säng. William sover redan sen en timme eller så. Idag gar vi varit på djungelhuset (William fick ett presentkort i julklapp, som vi nu börjat nagga på) och haft en riktigt bra dag allihopa.

Skulle gärna vilja säga att vi alla är friska efter julhelgens sjukdomar, men tyvärr är vi inte där riktigt än. Jag har fortfarande bihåleinflammation och även om det känns som om det börjar gå på rätt håll får jag fortfarande periodvis en sjuhelvetes huvudvärk, särskilt när jag böjer mig framåt. Dock betydligt bättre, så förhoppningsvis ska det väl snart ge mig sig.

Här hemma har vi haft skördare och skotare på besök i skogen, till Williams stora förtjusning. Vi har fått städat upp en del efter stormarna, åtminstone det som låg bäst till, längs med vägarna och hyggeskanterna. Ligger fortfarande en del träd inne i skogen, men de räknar vi med att själva ta rätt på och hugga ved av.
När vi ändå hade maskinerna här passade vi på att ta ner de två stora granarna vi hade på baksidan av huset. De började bli förbaskat stora och tog allt ljus. Dessutom ville vi inte att de skulle trilla på huset vid nästa storm.

Håller även på att tapetsera i hallen, och det är väl snart klart om inget oförutsett inträffar. Har även bestämt med golvläggaren, som kommer förbi om nån vecka eller så. Offerdalsskiffer ska det bli – tror det blir snyggt som attan. Sen återstår lite lister och småplock, innan det ska möbleras. Tittar för fullt på garderober och det lutar nog mot Ikea, även om vi även har ett lite mer lokalt alternativ också. Är ju lite att tänka på. Ska vara snyggt, bra kvalitet, prisvärt, gå att få önskvärd inredning, rätt mått, osv.

Williams veckor har nu börjat återgå till det vanliga. Var första dagen på dagis i tisdags efter ett långt jullov, och då ville han inte att mamma skulle lämna honom utan blev jätteledsen. Jag följde med in och lekte en liten stund och sen var det snabbt bra. I onsdags fick jag knappt med honom hem, så det gick snabbt att komma in i ruljansen igen.
Han har verkligen kommit igång med språket, och det kommer nya ord och uttryck hela tiden. Han har lärt sig säga ”tack” och är oftast en väldigt artig liten kille som tackar för maten och för allt han kan komma på att tacka för. Det märks tydligt hur nöjd han är med att kunna göra sig förstådd mycket bättre nu och han pratar nästan i ett.
Han har knäckt ”pusselkoden” och är riktigt duktig på sina lite enklare pussel så det börjar bli dags att plocka fram lite svårare sådana. Han älskar fortfarande att läsa böcker och att sjunga, liksom att lyssna på sina cd-skivor. Han gillar fortfarande inte direkt att titta på vanlig teve, men älskar sin emil-dvd, liksom Pippi som vi köpte häromdagen, mest för att mamma ville ha lite omväxling. Blir nog nån mer Astrid Lindgren-film så småningom. Har ju en massa disneyfilmer, men dessa har han inte alls fastnat för på samma sätt – inte än åtminstone.

Mario växer så det knakar, och det är full fart på honom. Har blivit otroligt snabb på att krypa och tar sig fram med racerfart mellan rummen, om inga grindar bromsar. Ställer sig upp jättelätt nu, och börjar även få koll på att ta sig ner igen. Har dock lite väl gott självförtroende och tror ofta att han kan gå, och släpper bara taget och tar ett steg bort, med resultatet att han förstås dimper i backen. Vilken frustration!
Han är riktigt go och glad för det mesta, förutom när han inte får som han vill då han kan bli riktigt heligt förbannad, tex om man tar ifrån honom sådant han inte får ha. Han älskar att busa med Magnum, och en favoritsysselsättning just nu är att ställa sig mot grinden, om magnum står på andra sidan, och retas med en bit mat eller en leksak. Då skrattar han så han kiknar när magnum försöker ta saken från honom.

Vädret har ju minst sagt varit instabilt under hela vintern hittills. Nu har det dock smällt till och blivit kallt. -13 igår, fast blåsten och snöandet gjorde att det kändes betydligt kallare. -15 idag. Imorgon skulle det krypa under -20 och sen bli ännu kallare hela nästa vecka. Har kommit lite mer snö också. Hoppas nu på att resten av vintern blir bra, så att man kan njuta av lite skidåkning, pulka, skoter, mm, när nu huvudvärken väl släpper.

Nä, nu blir det lite kvällsmys. Fortsatt trevlig kväll på er!