Nu kommer vintern

image

image

image

image

image

image

image

image

Lördag kväll, och jag sitter och väntar för att se om Mario somnar i sin säng. William sover redan sen en timme eller så. Idag gar vi varit på djungelhuset (William fick ett presentkort i julklapp, som vi nu börjat nagga på) och haft en riktigt bra dag allihopa.

Skulle gärna vilja säga att vi alla är friska efter julhelgens sjukdomar, men tyvärr är vi inte där riktigt än. Jag har fortfarande bihåleinflammation och även om det känns som om det börjar gå på rätt håll får jag fortfarande periodvis en sjuhelvetes huvudvärk, särskilt när jag böjer mig framåt. Dock betydligt bättre, så förhoppningsvis ska det väl snart ge mig sig.

Här hemma har vi haft skördare och skotare på besök i skogen, till Williams stora förtjusning. Vi har fått städat upp en del efter stormarna, åtminstone det som låg bäst till, längs med vägarna och hyggeskanterna. Ligger fortfarande en del träd inne i skogen, men de räknar vi med att själva ta rätt på och hugga ved av.
När vi ändå hade maskinerna här passade vi på att ta ner de två stora granarna vi hade på baksidan av huset. De började bli förbaskat stora och tog allt ljus. Dessutom ville vi inte att de skulle trilla på huset vid nästa storm.

Håller även på att tapetsera i hallen, och det är väl snart klart om inget oförutsett inträffar. Har även bestämt med golvläggaren, som kommer förbi om nån vecka eller så. Offerdalsskiffer ska det bli – tror det blir snyggt som attan. Sen återstår lite lister och småplock, innan det ska möbleras. Tittar för fullt på garderober och det lutar nog mot Ikea, även om vi även har ett lite mer lokalt alternativ också. Är ju lite att tänka på. Ska vara snyggt, bra kvalitet, prisvärt, gå att få önskvärd inredning, rätt mått, osv.

Williams veckor har nu börjat återgå till det vanliga. Var första dagen på dagis i tisdags efter ett långt jullov, och då ville han inte att mamma skulle lämna honom utan blev jätteledsen. Jag följde med in och lekte en liten stund och sen var det snabbt bra. I onsdags fick jag knappt med honom hem, så det gick snabbt att komma in i ruljansen igen.
Han har verkligen kommit igång med språket, och det kommer nya ord och uttryck hela tiden. Han har lärt sig säga ”tack” och är oftast en väldigt artig liten kille som tackar för maten och för allt han kan komma på att tacka för. Det märks tydligt hur nöjd han är med att kunna göra sig förstådd mycket bättre nu och han pratar nästan i ett.
Han har knäckt ”pusselkoden” och är riktigt duktig på sina lite enklare pussel så det börjar bli dags att plocka fram lite svårare sådana. Han älskar fortfarande att läsa böcker och att sjunga, liksom att lyssna på sina cd-skivor. Han gillar fortfarande inte direkt att titta på vanlig teve, men älskar sin emil-dvd, liksom Pippi som vi köpte häromdagen, mest för att mamma ville ha lite omväxling. Blir nog nån mer Astrid Lindgren-film så småningom. Har ju en massa disneyfilmer, men dessa har han inte alls fastnat för på samma sätt – inte än åtminstone.

Mario växer så det knakar, och det är full fart på honom. Har blivit otroligt snabb på att krypa och tar sig fram med racerfart mellan rummen, om inga grindar bromsar. Ställer sig upp jättelätt nu, och börjar även få koll på att ta sig ner igen. Har dock lite väl gott självförtroende och tror ofta att han kan gå, och släpper bara taget och tar ett steg bort, med resultatet att han förstås dimper i backen. Vilken frustration!
Han är riktigt go och glad för det mesta, förutom när han inte får som han vill då han kan bli riktigt heligt förbannad, tex om man tar ifrån honom sådant han inte får ha. Han älskar att busa med Magnum, och en favoritsysselsättning just nu är att ställa sig mot grinden, om magnum står på andra sidan, och retas med en bit mat eller en leksak. Då skrattar han så han kiknar när magnum försöker ta saken från honom.

Vädret har ju minst sagt varit instabilt under hela vintern hittills. Nu har det dock smällt till och blivit kallt. -13 igår, fast blåsten och snöandet gjorde att det kändes betydligt kallare. -15 idag. Imorgon skulle det krypa under -20 och sen bli ännu kallare hela nästa vecka. Har kommit lite mer snö också. Hoppas nu på att resten av vintern blir bra, så att man kan njuta av lite skidåkning, pulka, skoter, mm, när nu huvudvärken väl släpper.

Nä, nu blir det lite kvällsmys. Fortsatt trevlig kväll på er!

Dags att ge sig…?

Som vi nog nämnt tidigare har vi en ständigt återkommande diskussion med William, som handlar om var kossorna säger. Vi säger att de säger ”muuu” medan han hävdar å det bestämdaste att de säger ”bäää”. Detta har han gjort i flera månader och han är fruktansvärt envis och skrattar så gott åt oss när vi käftar emot, men ger sig det gör han inte.
Nu har han dessutom börjat lägga sig på mage bredvid Mario på golvet, med boke framför sig uppslagen på sidorna med kon och kalven, och pekar på dessa och säger övertydligt till Mario ”bääää”.
Häromdagen hade vi samma diskussion som vanligt med William vi köksbordet. Vi skakade båda på huvudet och vände oss till Mario och förklarade för honom att oavsett vad William säger så har han fel och kossorna säger faktiskt ”muu”.
Hans svar?
”Bäää”.
Suck.

En sjuk jul

image

Så är julafton överstökad för i år. Då vi tidigt fick reda på att inga syskonbarn skulle finnas ”tillgängliga” på julafton så bestämde vi oss för att stanna hemma och ha en lugn jul. Sedan var det tal om att farmor och farfar skulle försöka ta sig upp men tyvärr blev det inte så. Och med facit i hand var det kanske lika bra, då julen blivit en jul i sjukdomars tecken. Mario var dålig i slutet av förra veckan med feber närmare 40 grader och allmänt besvärad och ledsen. Han hann inte mer än krya på sig förrän det blev min och Williams tur och igår bröt det ut ordentligt. William lyckades hålla sig ganska go och glad fram till efter tomtebesöket men sen var tempen uppe i 39,2 och då däckade han i min famn en stund. Resten av kvällen pendlade mellan ett tappert försök att hålla humöret uppe och ren förtvivlan fram tills han gick i däck, ganska tidigt. Jag blev också dålig framåt kvällen.
Vi har båda en evinnerlig hosta och åtminstone jag en huvudvärk från helvetet (säkert även w, även om han inte kan berätta det riktigt).

Vi fick ju iallafall alltså ett besök av tomten (tack V!) och det var förstås väldigt spännande. W var ganska misstänksam men inte rädd. Mario var tämligen oberörd. Bilder i andra kameran så lägger upp om/när jag får tummarna loss.

Jättefina julklappar till både oss och barnen – tack snälla alla ni som ligger bakom 🙂

Juldagen har varit lugn, minst sagt. Martin tog med sig magnum och Mario på en förmiddagspromenad medan jag och William somnade på soffan framför Emil i Lönneberga. Williams feber (och min också för den delen) har gått upp och ner, och när han hade en bra period i em var han med Martin upp på Hön och hämtade skotern vilket var en höjdare. Tog dock på krafterna och sen var det förtvivlan och bara mammas knä som dög en stund.
Martin har nu ikväll skruvat ihop löpbandet ute på kontoret, men det lär ju tröja ett tag innan man är i form att testa det.

Imorgon skulle vi alla åkt och hälsat på Marios ”andra familj” men så som det ser ut blir det ju tyvärr bara Martin och Mario som kommer iväg. Trist, men inte mycket att göra åt det.

Ligger fortfarande back med uppdateringarna från senaste månaden, men det kommer väl efter hand. Flesta bilderna ligger dock på datorn tror jag, så de lägger jag bara upp om de är riktigt bra, nööjer mig annars med de i mobilen.

Länge sen sist

Ja jisses, det är mer än en månad sen vi uppdaterade bloggen senast. Främsta anledningen är att min mobil sjunger på sista versen och har varit för instabil för att blogga ifrån. Det är den visserligen egentligen fortfarande, även om den verkat något bättre senaste dagarna, så vi får väl se hur det går. Dessutom har Martin varit hemifrån en hel del, både på jobbresor över flera dagar och annars även mycket kvälls- och helgjobb så det har helt enkelt inte blivit någon tid att blogga från datorn på kontoret då jag varit själv med barnen. Dessutom var vi alla bortresta några dagar tillsammans, mer om det längre ner. Men nu blir det iallafall, sent omsider, en liten ”what’s new from oxböle”.  Kommer att sakna en del fina äldre bilder då mobilen tömts regelbundet för att minimera risken att bilderna går förlorade när mobilen väl lägger av för gott. Kommer även att dela upp uppdateringen i mer än ett inlägg då det blir lättare att få med fler bilder då.

Senaste dagarna har vi haft äran att ha svärfar på besök, så vi börjar med det. Martin var nere i Skåne i knapp en vecka för att installera svärföräldrarnas nya värmepump och när det var klart följde svärfar med upp för att hjälpa till med nya hallen. Imorgon åker han hem igen, och även om de inte hunnit riktigt färdigt med hallen så har det hänt en hel del där och vi är otroligt tacksamma för all hjälp.
Lite bilder från gubbarnas arbete:

image

image

image

image

image

image

image

Precis innan Martins skåneresa (resten av familjen var hemma) var vi alla på vift. Vi for även i år till Stockholm för att ställa ut magnum på Stockholms hundmässa och även passa på att träffa lite kompisar. Vi åkte ner under stormen som drabbade södra Sverige och kom sent omsider fram till Scandic infracity vid niotiden på fredagskvällen. Fick ett jättefint rum och Mario lärde sig snabbt att klättra upp för de två trappstegen vi hade i vårt tvådelade rum.
På lördagen träffade vi Marie, Nicke och Viggo och hade en jättemysig förmiddag med dem, först i snö och kyla på lekparken och sen hemma hos dem. Resten av lördagen tog vi det lugnt med massor av bus och mys på hotellet. På söndagen var det dags för hundutställningen och magnum var inne i ringen ganska tidigt på morgonen. Han blev inte placerad, men fick ett excellent och fin kritik, och skötte sig exemplariskt. Fick även kommentarer från flera som tyckte han var väldigt fin och borde blivit placerad och även om det inte gör nån skillnad så är det ju väldigt roligt att höra.
Även barnens skötte sig fantastiskt bra och vi hade en jättetrevlig fm på mässan. Satte magnum i bilen när han var klar och gick sen runt en del med barn och vagn. De fick varsitt gosedjur för att de var så duktiga och så fick William sitta i djurambulansen (som han sen inte ville lämna), mm.
Vi skulle sen träffat Mari (matte till zingos syster Tasja), men tyvärr blev hon sjuk så vi fick ställa in. Istället åter en familjedag med mys och bus på hotellet.
Åkte hem på måndagen och även då var barnen otroligt duktiga under hela resan.
Bilderna på magnum finns på datorn så kommer ev vid senare tillfälle.

image

image

image

l

image

image