Härliga dagar

Har åter haft en helt underbar sommardag. Martin for iväg tidigt i morse så vi är hemma själva ett par dagar, men det går bra det också även om det förstås är skönast när han är hemma han också.

Började med en promenad till kävåsen med tillhörande lek på lägdan och i (det leriga) diket.

image

Förmiddagsfika hos tant Anita, sen lunch och en middagslur för oss alla. I eftermiddags tog vi sedan en tur till vad som helt enkelt måste vara en av Sveriges vackraste badplatser, vid gärdesjön. Den är helt underbar, även om vattnet idag var ganska kallt. Men William uppskattade det verkligen. Han hittade ett gäng tjejer som var jättegulliga och lät honom leka med deras bollar. Mario låg i vagnen i skuggan och var jättenöjd med att ligga där och titta upp i träden och mysa. Kom upp en stund och kramades och somnade sedan gott i vagnen igen. Jag vadade också ut i vattnet en bit, och hade väl funderingar på att doppa mig, men måste erkänna att jag var en badkruka idag…

image

image

Imorgon är det exakt en månad sen vi hämtade hem Mario och det har verkligen gått snabbt. Han börjar ju redan bli stora killen! Han har verkligen landat jättebra, och allt har gått mycket lättare än vi vågat hoppas. Både Mario och William har funnit sig väl till rätta och redan från början blev de storebror och lillebror. William pussar på Mario flera gånger om dagen och är väldigt mån om att hämta nappflaska och leksaker till honom, och ligger ofta bredvid honom och håller honom i handen och pratar med honom, vilket Mario verkligen gillar.
Mario har verkligen bondat med oss alla, och kanske mest med mig, vilket förstås inte är så konstigt eftersom det är jag som är hemma med barnen hela tiden och gör det mesta med dem. Framförallt blir det ju jag som tröstar när det är jobbigt av nån anledning och som finns där för honom hela tiden och då blir det förstås ett extra starkt band mellan oss, så är det ju bara.
Det känns ju iallafall väldigt skönt att anknytningen fungerat så bra, det är ju så otroligt viktigt.
Finaste killarna!

/Jenni

Helg

Så var veckan över, och det är åter söndag kväll. Har haft en riktigt bra vecka, får man nog säga! William har ju haft sin första sommarlovsvecka och vi har hunnit med massor med bus och mys hemma samt en del utflykter.

Mario har tillbringat ett par dagar tillsammans med sin biologiska mamma och sin extra-mormor och -morfar, och under tiden har vi haft lite extra pyssel och mys med William. Igår hade vi kanonväder, så då for vi till Gärdesjön och tillbringade eftermiddagen där – riktigt härligt!

026 028 053 079 081 094

Idag har vi varit på Traktorslalom i Almåsa. Nog för att vi kände oss ganska säkra på att William skulle uppskatta det, men han överträffade nog ändå förväntningarna…. Jisses, vilken unge, så go han är!

MOV_1063

Vi håller nu på att riva det gamla rucklet till garage tillhörande Unos fastighet. Ska städa undan lite skräp ifrån huset också och sen ganska snart lägga ut annons för att kolla av intresse. Skulle ju vara kanon om nån är intresserad av att rusta upp kåken och flytta dit. Så är ni intresserade, hör av er!

DSC_1053 DSC_1054

Sommarlov

Båda barnen sover nu så gott i sina sängar. Martin är ute på kontoret och jag har just sett klart på senaste loppisfyndet, Hotell Rwanda, en mycket sevärd och gripande film.

Idag har varit Williams sista dag på dagis på några veckor då han ska vara hemma medan det är stängt för sommaruppehåll. Finns möjlighet att ha barnen i Änge om man skulle önska under dessa veckor men det känns väldigt onödigt att skola in honom där med nya barn, nya lokaler och ny personal. Kan dessutom vara skönt att få rå om honom ordentligt hemma några veckor och ha lite sommarmys med båda pojkarna.

Idag har hästarna fått komma hem. Inte för att de var så långt borta innan heller, men nu går de precis vid stallet för att kunna komma ifrån insekterna som börjar bli riktigt elaka. Hovslagaren har varit här och verkat dem, vilket var välbehövligt. Rödings hovar håller sig i schack ganska bra men Timurs hovar plötsligt bara exploderar till riktiga dasslock och spricker och blir så hemskt stygga så det var skönt att få ner dem till normal size igen.

image

Har haft en lugn vecka. Tror flytten med all omställning det för med sig har varit ganska jobbig för Mario, vilket väl egentligen inte är konstigt alls. Det är ju inte ”bara” en vanlig flytt utan det är ju en separation från hela miljön han känt tidigare inklusive de personer som funnits nära och tagit hand om honom, så det är ju egentligen självklart att det måste påverka väldigt mycket. Han mår riktigt bra, men har varit väldigt trött och därför har vi tagit det väldigt lugnt så han har fått sova så mycket han behövt. Mycket kramtid har det också varit, då det ju är så otroligt viktigt med närhet för de små, och det tycker han verkligen om. Särskilt de sista dagarna har han varit väldigt kontaktsökande så då har det varit prioritet på att låta honom få extra mycket kontakt. Han är iallafall väldigt nöjd och glad och det är tydligt att han mår riktigt bra, och det är härligt att se. En riktig goknul är han!
Idag var vi på bvc för första besöket och det gick jättebra. Han lyckades förstås charma sköterskan med sina leenden och hon tyckte också det var tydligt att han landat väldigt bra hos oss och mår bra här, och det kändes förstås skönt att få ett kvitto på det även om vi redan visste det. Hon sa även att William nog var den gladaste unge hon nånsin träffat (då har hon ju förstås inte försökt byta blöja på honom på sistone…) och det känns ganska härligt att så ofta få kommentarer på hur glad och nöjd han är. Nåt måste vi ju göra rätt 🙂 Sen är det bara att hoppas att det goda humöret håller i sig – ser kanske lite annorlunda ut när han kommer upp i tonåren… Och redan nu kan han förstås visa att han har ett jäkla humör, så det är inte bara glada miner hela tiden, men det hade väl nästan varit konstigt om det varit så!

Mario är nu tre månader och precis som med William tog vi lite bilder på tremånadersdagen. Har dock dem i datorn så får försöka lägga ut nån vid annat tillfälle, när jag får lite datortid.
William har verkligen tagit på sig storebrorsrollen och är väldigt mån om Mario. Mario i sin tur lyser riktigt upp och blir jätteglad när William pratar och leker med honom. Fina pojkar!

image

För övrigt pågår offerdalssommar. Vi har besökt Svea park, där det pågår loppis samt ett par utställningar och förstås serveras fika. Imorgon är det Trångens dag och då Trången ju kanske inte är det ställe man annars besöker varje dag (eller ens varje år) så funderar jag på att åka dit en liten sväng med pojkarna. Mario sover ju så gott i vagnen utomhus och William kan nog tycka det är roligt med ponnyridning och vad de nu skulle vara där. Lär ju dessutom kunna finnas lite andra barn där också.
Känns skönt med lite sådana ”småaktiviteter” där man kommer ur huset en stund och träffar lite folk men utan att det är alldeles för mycket folk och en jobbig miljö.

image

image

image

För nån dag sen bjöds det på underhållning av högsta klass på dagis. Tror William till och med överröstade maskinen med sitt brummande…

image

/Jenni

Lösenordsskydd

I måndags fick vi hem den lille killen vi numera är familjehem åt. Mario heter han och är knappt tre månader. Det är hans biologiska familjs önskan att vi inte öppet publicerar bilder på honom, vilket vi givetvis respekterar, så därför kommer vi att lösenordsskydda de inlägg som innehåller bilder där han är med, så att inte ”vem som helst” kan se dessa. På så sätt kan våra nära och kära, liksom hans familj, ändå ta del av hans utveckling på ett smidigt sätt. Så ni som följer bloggen och känner att ni tillhör kategorin nära och kära, hör av er till jmandersson@offerdal.eu så får ni lösenordet.

Det har naturligtvis varit en spännande vecka, men den har gått över förväntan. Mario har funnit sig väl till rätta och William tycker det är väldigt spännande med en liten bebis i huset och är väldigt stolt när han får hjälpa till att mata mm. Sen får man ju förstås passa honom då han inte ännu har förståelse för att bebisen är ömtålig och ännu inte tål hans tuffa tag. Han är dock väldigt mån om honom och blir ledsen om bebisen är ledsen och pratar mycket mer honom och håller handen, mm.
Magnum är som väntat väldigt mån om bebisen. Han ligger gärna bredvid honom och har koll, och vaktar vagnen när han sover i den. Så var han ju även med William.

Eftersom vi alltså numera har bebis i huset är jag tjänstledig från arbetet på jemt, även om det säkert lär kunna bli lite timmar där iallafall när tid och ork finns. Kommer ju dessutom att behöva lite tid till hemsidearbetet, men det kommer vi nog att kunna styra upp så det fungerar bra även om det blir lite oregelbundet. Denna veckan är lite speciell då det är expo norr vecka, så Martin står på mässa torsdag- söndag.

William är på dagis en vecka till innan sommaruppehållet då han ska ha lov i fyra veckor. Vi kommer att ta det ganska lugnt för att Mario ska få lugn och ro och landa ordentligt så kommer inte att hitta på något alldeles speciellt, men lite dagsturer blir det nog lokalt. Har bland annat lovat William att vi ska besöka Frösö zoo nån dag.

Var hos hästarna en sväng i eftermiddags och då Mario sov gott i vagnen fick William sitta på Röding en stund. Nöjd kille!  Har dock samma diskussion som vanligt – jodå, hästarna säger Bäää enligt honom…
Han kom häromdagen med filmen ”kogänget” som ingår i en Disneybox vi köpt men ännu inte tittat på. Vi skojade och sa att vi kanske ska titta på dem så han får höra vad de säger, och genast skrek han ”bäääää” och asgarvade.

Senaste nöjet för William är att leka i en av skrotbilarna. Han och magnum hade väldigt roligt där i eftermiddags.

image

image

/Jenni

Skön dag

Idag har vi haft en riktigt skön dag och har varit ute nästan hela tiden. Vi har bland annat tagit bort bakre sätet i bilen (har ju ändå 6 platser kvar) för att få plats med både hundbur och syskonvagn utan att man ska behöva fördärva sig för att få in och ut vagnen. Gjorde även en liten utflykt till hällristningarna i gärde och Eva-Britts café med supergoda räksmörgåsar (snopet för Martin som inte gillar räkor). En promenad för hela familjen runt kävåsen blev det också, med standarddiskussionen om vad kossorna säger – bääää enligt William och mu enligt oss. Går man på ljudnivå och envishet så vinner William med hästlängder…

image

image

image

image

image

image

/Jenni