Drygt fyra år senare….

Ja det gick ju som det gick med den där tänkta fortsättningen på bloggen, men kanske det går bättre nu. Barnen är större vilket kanske underlättar, de senaste åren har ju kännetecknats av att få ihop vardagen som småbarnsföräldrar och egenföretagare, med allt vad detta innebär. Jag har ingen aning om ifall det överhuvudtaget fortfarande är nån som tittar in här emellanåt och är intresserad av att läsa det som skrivs, men om inget annat så gillar jag ju att skriva och fota, så det kan ju åtminstone vara en form av utlopp för sporadiska stunder av kreativitet 🙂

Så vad har hänt sen sist? Vi bor kvar i Oxböle, på samma gård. Vi driver fortfarande JEMT Vatten och Värme, med för närvarande fem anställda (inklusive oss själva), efter lite nedtrappning som en följd av den pågående pandemin. Dock är vi just på gång att anställa och ser en ljusning efter ett tufft år.
OWD körs på sparlåga och det görs inte så många knop där för närvarande.

Barnen är inte så små längre, utan går alla i skolan numera. William är 9, Mario 7 och Natasha 6, och med detta ser vår vardag lite annorlunda ut än vid senaste inlägget då vi hade tre blöjbarn. Nu är alltså alla tre plötsligt skolbarn, och veckan kantas av deras olika aktiviteter såsom ridning, utförsåkning, fotboll och cross, beroende på säsong.

Magnum hänger fortfarande med, nu 10 år och med diverse krämpor, men vi hoppas han förblir pigg och glad ett tag till! Vi sålde Hön förra året, med blandade känslor men i det stora hela kändes det som helt rätt beslut. Vi har istället blivit stora husvagnsfantaster och har de senaste vintrarna huserat i Almåsa, där vår Alpina även denna vintern står uppställd precis vid skidbacken. Även på somrarna nyttjas den relativt flitigt och hela familjen gillar att nyttja den både när vi reser och mer till vardags i skidbacken.

På gården har det hänt lite grann sen sist. Vår lagård rasade för sisådär tre år sen, den vintern vi hade så extremt mycket snö, och därmed fick även hönorna (som överlevde raset) flytta från gården. Nu har vi istället byggt en hall, och håller även på att iordningställa ett nytt hönshus inför kommande sommar. Vi har även byggt ett växthus, modell större, på gården. Inga gröna fingrar i denna familjen direkt, men vi provar oss fram så smått och hade åtminstone en fin gurksäsong i somras. Vi gillar även att kunna sitta i växthuset och äta och umgås, vilket även var en av tankarna med det från första början då vi saknar uterum eller uteplats.

Offerdal sjuder av aktivitet och har varit ganska synligt i media sista tiden. Jag själv tillsammans med några andra kvinnor var genom vårt initiativ Krokoms Växtkraft aktiva i att kämpa för Kaxås skolas överlevnad, vilket ledde vidare till en del andra engagemang där vi både synts och hörts på olika sätt. Dock har jag på senare tid valt att kliva åt sidan, då jag känt att varken tid eller ork riktigt räcker till just nu och jag måste välja var jag ska lägga mina krafter.

En mycket överskådlig uppdatering på en ganska lång tid, men åtminstone en början till upplivningsförsök. Vi får väl se hur det artar sig denna gång.

Lämna gärna en kommentar om du läser så vi vet att du finns 🙂

Del av familjen 2021
Delar av familjen vid vår grillplats i skogen i början av 2021

Leverans

image

image

image

Det är ju mest jag som sköter inköp av kläder och liknande till pojkarna och där, liksom inom de flesta områden, är jag ganska noga med vad jag köper och vad det får kosta. Att köpa en massa nya dyra märkeskläder till småbarn tycker jag är vansinne, med vissa undantag (se nedan). Det kostar en förmögenhet och sen ska man vara rädd för att ungarna skitar ner sig (vilket de ju helt naturligt gör om man låter dem leka på det sätt de vill!) eller förstör sina dyra kläder. Istället försöker jag se till att jag har några lite snyggare plagg som fungerar vid lite speciella tillfällen då man kanske vill vara lite uppklädd och till resten av tiden kör vi mest med tradera- eller loppis fynd, arvegods eller extraerbjudanden från typ Kappahl. Klädpaketen man kan hitta på tradera är ofta riktigt bra kläder till en spottstyver, och på så sätt kan jag se till att hellre ha fler ombyten av bekväma och praktiska kläder som de kan leka i och smutsa ner bäst de vill utan att det gör det minsta. So what om det blir fläckar som inte går bort eller hål på knäna när plagget bara kostat nån tia – hade varit värre om det varit märkesplagg för flera hundra kronor. Sen kan kläderna gå vidare till nån annan eller kastas, beroende på skick, och det gör inte så mycket om det har varit en sån period då barnen vuxit så snabbt att de knappt hunnit använda plaggen i en viss storlek, som det ju ibland blir. Sen händer det ju ibland att vissa klädpaket innehåller ett eller annat märkesplagg och det är ju trevligt – det är ju inte så att jag låter bli att använda dem 🙂
Skulle barnen sen vilja ha märkesplagg när de blir äldre så får man väl ta den diskussionen då, men just nu tror jag ärligt talat de skiter fullständigt i vilket så länge de är lagom varma, kläderna är bekväma och de får lov att vara barn!

Det finns dock vissa undantag, och dit hör underställ och ytterkläder. Vi vill att barnen verkligen ska ha möjligheter och förutsättningar att leka utomhus så ofta som möjligt och då gäller det ju att klä dem så att de inte fryser. Overaller, regnkläder, skor, mm ska vara bra, så är det bara, och då får det kosta lite mer om det måste. Ibland har jag haft tur och hittat bra begagnade ytterkläder av märken som jag verkligen vet är bra och då har jag slagit till med en gång. Till förra vintern fick jag en Troll-overall som tidigare kostat 1600 kr för 250 kr, och den var i skick som ny och riktigt, riktigt bra. Andra plagg har jag köpt nya.
Underställ är också något jag läcker mycket krut på, och helst sådana i ull eller ännu hellre merinoull, även om det är dyrt. Hittat en del begagnat, men nu senast köpte jag en del nytt på tradera, från Furuli. Har köpt några ullstrumpor från dem tidigare som jag varit nöjd med, och denna gången fick det bli två par underställsbyxor och fyra tröjor, samt några fler strumpor. Ok pris tycker jag faktiskt, med tanke på kvaliteten – dessutom fick jag gratis frakt då jag handlade för strax över tusenlappen. De få begagnade plagg som låg ute kostade nästan lika mycket (priserna pressas ju upp nu när det börjar närma sig höst och vinter) så jag tyckte inte det var lönt att strula och bjuda på en massa olika håll.
Ullunderställen är en favorit både dag- och nattetid. Vi har under en längre period använt dem som pyjamas till William, då vi märker att han sover betydligt bättre i dessa än i sina bomullspyjamaser, förmodligen för att ullen hjälper honom att hålla värmen bättre när det är kyligt, vilket det lätt blir på hans rum. Men även när det är varmt fungerar de bra, vilket ju är det fina med ull. Sen är det ju fantastiskt bra när det är ruggigt eller kallt ute och man inte vill ha bomull närmast kroppen. Så jäkla bra kläder! Har tidigare även köpt såna där väpnarluvor eller vad det heter, samt halskragar.

William tyckte väldigt mycket om det senaste inköpet och skulle genast ha på sig ett par byxor och tröja som pyjamas. Hade lite spring i benen och myror i blöjan så det var lite svårt att få honom att posera, men bilderna ovan är iallafall på de nya plaggen. Alla tröjorna ser likadana ut. Snygga tycker jag, men framförallt sköna och funktionella. Gillar att de är så långa att de hår ner över rumpan även om det knappt syns på bilderna.

Hade vilodag från jakten igår, men på’t igen idag. På fm var det så förbaskat dimmigt så trots att jag hade besök av ko och kalv så såg jag inte ens dem (det var passgrannen, som inte hade skottläge) som konstaterade att om det inte varit dimma så hade de stått perfekt till för mig. Nåja, så är det ju ibland. Hade annars inga bra pass idag – dimman på fm gjorde ju många av passen ganska dåliga, och på em hände det inte ett skit. – Drog först klöver två inför em-passet och sen ruter fyra inför morgondagens första pass, vilket är några av de allra sämsta korten (den som drar ruter ess väljer först, osv hela ruterserien ut och sen, om vi är så många, går man vidare på klöver) så jag fick ju i princip ta de pass som blev över. Nu behöver det ju inte betyda så mycket då älgen ju faktiskt kan dyka upp precis var som helst, men det känns ändå lite roligare att gå att sätta sig på ett pass med lite bättre odds. Har hittills bara skjutit en liten oxe och en kalv, så jag hoppas det lossnar lite inför morgondagen och helgen! Har varit gott om älgobs så vore väl själva den om det inte blir nåt mer snart!

Känner mig bättre idag förutom att jag knappt fick sova inatt och jag känner mig väldigt trött. Mario hade idag sin femmånaders läkarundersökning samt vaccination. Förra gången reagerade han inte alls på sprutorna men idag fick han feber. Sover nu äntligen efter en massa pussar, kramar och Alvedon. Gofisen!

Journalister, var är ni? | Annorlundalandet

Ville dela med mig av en tankeställare. Ingen har väl missat kalabaliken runt Lundsberg efter ”incidenten” där två elever brännmärktes med ett strykjärn. Skolan stängs och det är uppror.
Visst, säkert jättejobbigt för de drabbade eleverna, det tvivlar jag inte på, men – taskigt eller inte – det känns ändå lite svårt att tycka synd om dem med tanke på hur många andra elever har det, elever som inte har det lika väl förspänt som lundsbergarna. Lite trist är det att denna historien blåses upp så enormt i media, medan annat – som jag personligen tycker är mycket viktigare – knappt nämns.

Första åren här i offerdal arbetade jag på grundskolan i Änge, både som lärare i Ma/Fy/Ke/Eng/Ty på ”ordinarie” högstadieskolan samt som lärare och elevassistent på särskolan, hög- och mellanstadie. Även genom vårt arbete som stöd- och behandlingsfamilj har vi kommit i kontakt med barn och ungdomar med diverse diagnoser och handikapp. Jag har sett hur otroligt viktigt det är för dessa barn och ungdomar inte bara att få det extra stöd som de behöver rent inlärningsmässigt i skolan men även att få den där tillhörigheten som de flesta av dem aldrig kan finna i en vanlig klass, där de alltid känner sig udda och alltför ofta blir utstöttade och mobbade.

Ett inlägg som är värt att läsa och reflektera över.

http://annorlundalandet.wordpress.com/2013/08/30/journalister-var-ar-ni/

Förbud

Är några dagar sen jag uppdaterade bloggen senast, med det får dröja nån dag till. Nu ville jag bara kommentera ett nyhetsinslag jag nyss såg – en skola i Kristianstad har infört mobilförbud på låg- och mellanstadiet, även på raster. Heja, heja, säger jag! Hoppas fler skolor hakar på och utökar förbudet till att inkludera högstadiet!

Brutalt

Ibland blir man påmind om hur skört livet kan vara på de mest brutala sätt. Att en 26-årig svenska blivit mördad i Oslo har nog inte undgått så många. När det sen visar sig att kvinnan i fråga kommer från Lönsboda och är brorsdotter till en gammal klasskamrat till mig och är (var) en god vän till många av mina bekanta därifrån då kommer den brutala verkligheten lite för nära. Tankarna går till de nära och kära. Att förlora ett barn eller ett syskon vid en så pass låg ålder måste vara bland det värsta som kan hända. Att det sen dessutom sker på ett sådant sätt är helt ofattbart.