Gäddede

Denna helgen har vi gjort en liten utflykt till Gäddede, dit vi aldrig varit förut. Vi bokade en stuga på campingen, och på fredagskvällen gav vi oss av. Vi körde via Strömsund på ditvägen, och det var en trevlig tur. Vi såg en stor älg i vägrenen och en liten rävunge som sprang över vägen, men hann tyvärr ej få något foto på någon av dem.

Något för Grummes reklam?

Stugan var trevlig, och hundarna fann sig väl till rätta. På lördagen fick vi lite vandringstips av campingens ägare (som var från Skåne + Blekinge), och gav oss sedan av ett par mil tillbaka mot Strömsund, till Håkafot, där vi parkerade bilen. Vi gick en vandringsled upp på Kalberget, ca 3 km enkel väg, där vi hade fin utsikt över berg och vatten.

Martin och Zingo på Kalbergets topp

Tyvärr såg vi ingen björn denna dagen heller, men flera spår av dem. Björnbajs, rivna träd och utrivna myrstackar fanns det gott om. Strömsunds kommun är tydligen det mest björntäta området i hela världen, så även om chansen är väldigt liten att få se en björn så var vi väldigt uppmärksamma och gick med kameran i högsta beredskap.

Vi hade otrolig tur med vädret under vår lilla dagstur – när vi väl kom tillbaka till stugan öppnade himlen sig och det började ösregna. Vi gick ändå en tur på byn, och besökte turistbyrån och Naturum. Tyvärr kom vi precis innan de skulle stänga, så vi hann inte stanna så länge som vi egentligen hade velat – det var väl värt 30 kr i inträde!

På söndagen besökte vi Hällingsåfallet. Vi parkerade ca 2,5 kilometer från själva fallet, och tog vandringsleden längs med vattnet. På så sätt fick man se kanjonen växa sig fram, och det var väldigt fint!

Hällingsåfallet

Efter besöket vid fallet tog vid lunch, följt av en fika vid hembygdsgården, innan vi körde hemåt. Denna gången tog vi vägen genom Norge, via Valsjöbyn, och denna vägen var både kortare och finare. Vi stannade till vid ett vattenfall utanför Valsjöbyn, Rengsfallet, som också var ganska imponerande även om det inte var särskilt högt.

Martin utanför Valsjöbyn

Flyttlass nr 2

I Juni avslutade Jenni sitt examensarbete och därmed sina studier i Biomedicin på Lunds Universitet. Huset i Kläggeröd var äntligen sålt, och det mesta packat. Martin tog tåget ner, och tillsammans avslutade vi det sista i Skåne. Efter många om och men så anlitade vi en flyttfirma, och körde själva upp med bil och släp med Martins motorcykel och annat som ej fick plats i flyttlasset.

Martin hade hellre åkt mc...

Resan upp gick bra. Vi stannade i Orsa över natten, och var framme i Oxböle på eftermiddagen dag 2. Eftermiddagen och kvällen tillbringade vi mest med att rasta hundarna, som liksom oss var lite stela efter resan och nyfikna på den nya miljön, och med att se oss omkring. När Jenni var uppe senast (i slutet av april) så låg snön fortfarande kvar fläckvis, och det var blött överallt. Nu var det full sommar, så allt såg ju helt annorlunda ut. Tidigt på morgonen dagen efter vår ankomst så kom flyttlasset och alla våra saker, så sedan var sysselsättningen ordnat ett tag framöver! Jenni fick dock åka hemifrån redan framåt lunchtid för att börja jobba – hon hade fått ett sommarvikariat på Hällebo, ett servicehus i Ede, 15 km bort.

Resten av Juni försvann ganska snabbt. Mycket tid gick naturligtvis åt till att arbeta och till att försöka komma i ordning i huset. Dessutom hade vi en hel del saker i ladan och på gården att försöka bli av med innan vi kunde börja renovera det blivande stallet och komma i ordning i uthusen. Bland annat stod en stor järnbåt i det blivande stallet, som grannen vänligt nog sågade sönder så att vi blev av med den.

Järnbåten slaktas

Midsommarafton firade vi i Lien, tillsammans med vår granne Christoffer och hans syster med sambo. Där grillade vi och fick även prova vår första brunbjörn – jägermeister + red bull!

Midsommarfirande i Lien

På midsommardagen åkte vi upp till Frankrike, där vi parkerade bilen och sedan vandrade upp på Oldklumpen där vi slog upp tältet. Hundarna var naturligtvis med, och trivdes med att få komma ut på detta sättet igen.

Nyfiken granne...

Jenni hade även turen att få se ett lodjur, endast ett par hundra meter från huset!